Ulf fredriksson, Institutionen för pedagogik och didaktik
Ulf Fredriksson, Institutionen för pedagogik och didaktik

Vilka trender kan man se i Pisaresultaten?

- De svenska Pisa-resultaten visar genomgående i alla ämnen och för alla grupper en liknande trend. Från 2000 fram till 2012 har resultaten sjunkit. I Pisa 2015 förbättrades resultaten. Resultaten från 2015 var genomgående ungefär på samma nivå som de från 2009, men fortfarande sämre än de från den första Pisa-undersökningen 2000.

Finns skillnader mellan flickors och pojkars resultat i läsförståelse?

- Generellt läser flickor bättre än pojkar i Sverige och i alla andra länder också. Inom Pisa har flickor haft bättre resultat än pojkar i läsförståelse i alla deltagande länder sedan den första Pisaundersökningen 2000, med undantag endast av Israel och Peru i Pisa 2000. Andelen svaga läsare i Sverige och i de allra flesta länder är också högre bland pojkarna än bland flickorna. Skillnaderna mellan flickor och pojkar har ökat i Sverige och i de flesta länder fram till och med Pisa 2012, men i Pisa 2015 har vi sett en minskning av skillnaden i många länder, däribland Sverige.

Hur är skillnaden mellan inhemska elever och elever med utländsk bakgrund?

- Eleverna med inhemsk bakgrund har genomgående högre medelvärden än elever med utländsk bakgrund i läsförståelse i Sverige. De elever med utländsk bakgrund som är födda utomlands har i genomsnitt lägre medelvärden än de elever med utländsk bakgrund som är födda i Sverige. Om hänsyn tas till elevernas socio-ekonomiska bakgrund minskar skillnaderna, men en viss skillnad kvarstår. Medelvärdena har i stort fallit för alla grupperna i Sverige fram till 2012, men i Pisa 2015 sker en liten uppgång som gäller för alla grupper.

Hur är Sveriges resultat jämfört med andra länder?

- I läsförståelse tillhörde Sverige de länder som hade bland de högsta medelvärdena fram till och med 2006. Därefter har resultaten fallit i jämförelse med andra länder. I Pisa 2012 var Sverige bland de OECD-länder som hade de allra lägsta medelvärdena. Resultatet från 2015 är tillbaka på ungefär samma nivå i jämförelse med andra länder som 2009.

Har Pisa-undersökningarna ett värde för att mäta kunskaper hos elever?

- Om inte Pisa och andra liknande internationella undersökningar fanns skulle det var mycket svårare att göra internationella jämförelser mellan länder och se på hur skolresultat utvecklas över tid. Tack vare Pisa har vi t.ex. kunnat se utvecklingslinjer kring likvärdigheten som kanske hade varit svåra att upptäcka på ett annat sätt. Pisa ger dock inte svaren på allt. Pisa kan vara en utgångspunkt för att upptäcka mönster och större utvecklingslinjer. Om man sedan vill gå in och göra djupare analyser av olika saker kan andra typer av undersökningar behövas.

Länkar

PISA under 15 år - resultat och trender, Natur och Kultur, 2018

Ulf Fredriksson