Ulf Fredriksson, Stockholms universitet
Ulf Fredriksson, Stockholms universitet

 

Här kan du se inslaget (Aktuellt: 2019-12-03).

 

Går det utifrån den här undersökningen att slå fast att det går bättre för svenska skolelever?

- Det beror på vilket år man har som referens. Det går definitivt bättre än 2012, men om man däremot jämför med 2015 så är det ju en förbättring i resultaten, men det är inte en signifikativ förbättring som innebär att det kan ligga någon felmarginal. Men det viktiga är att kurvan pekar åt rätt håll, och att 2015 års uppgång inte bara var tillfällig, utan att det har vänt sedan 2012. Det är det positiva med dagens Pisa besked. 

För vilka elever går det bättre?

- En stor del av förbättringen verkar ligga hos de elever som är bäst i matematik, naturvetenskap och läsförståelse.

Så det är de bästa som har blivit ännu bättre?

- Det verkar vara så att de bästa har blivit ännu bättre. Men att däremot gruppen elever som ligger på låga nivåer är ungefär lika stor som den är tidigare.

Vilka elever är det i den här gruppen som ligger stilla?

- I den gruppen ingår alla möjliga delgrupper, dels är pojkar överrepresenterade – även om pojkar har förbättrat sina resultat i läsning.  Det är också elever med utländsk bakgrund, som har ett annat modersmål än svenska, och elever från hem som har mindre socio-ekonomiska resurser. 

Om du skulle ge ett exempel på vad de har svårt med när det gäller läsning till exempel?

- De elever som ligger under nivå 2 som man talar om i PISA det är elever som i och för sig kan läsa och förstå en enkel text, men de har svårt att läsa mellan raderna, och de har svårt att koppla ihop olika delar av en text, och att förstå och riktigt tolka mer komplicerade sammanhang i texten.

Det är alltså 18% som inte klarar godkänt nivå, och sedan är det 11% i den svenska skolan som är borttagna och som inte gör undersökningen på grund av att de inte är tillräckligt bra på svenska, så att de inte kan genomföra provet. Hur oroande är det här?

- Det är inte bara de som inte är tillräckligt bra på svenska utan det är också andra som av olika skäl inte bedöms inte klara testet på grund av funktionsnedsättning till exempel.

Men den här gruppen har vuxit? 

- Det är väl troligt att den gruppen har vuxit eftersom gruppen som har språkproblem och därför inte kan göra provet har ökat. 

Men om man lägger ihop de 18% som inte klarar godkänt nivån, som ju ligger still, med den här växande gruppen som inte anses kunna göra provet, kan man då säga att av alla niondeklassare är det då fler idag som inte klarar att läsa en text på svenska?

- Man kan ju rimligen anta att av dem som inte har gjort provet att om de gjort provet så hade de gjort det med väldigt låga resultat. Det hade då dragit ned resultaten och ökat den andel som inte når upp till nivå 2. Men det är inget som vi vet så det blir en viss spekulation. Sen de nyankomna eleverna får man hoppas att de får stöd så att deras kunskaper i nästa undersökning om tre år att de förbättrar sina kunskaper då.