Vysse Linde, doktorand, Institutionen för pedagogik och didaktik
Vysse Linde, doktorand, Institutionen för pedagogik och didaktik, leg. psykolog och mångårigt arbete som familjeterapeut. Foto: privat

Varför är det viktigt att göra denna studie? 

- Hur våra samhällen bäst ska kunna ta emot den stora flyktingmigrationen är en av vår tids stora frågor. Krig och annat samhälleligt organiserat våld riktas idag i stor utsträckning mot civila. Många flyktingar till Sverige har utsatts för tortyr eller riskerar tortyr vid avvisning. 

- En stor del av dessa har hälsoproblem. Och en stor grupp barn har traumatiserade föräldrar. Vi behöver ökad kunskap om traumas betydelse för föräldraskap i exil. Studien ser på vad som händer inom familjen, hur det påverkar kontakten med barnen och på samhällsnivån, dvs. familjens kontakter med omgivningen.

- Samhällets integration behöver förbättras med tanke på traumatiserade flyktingar men också för andra våldsoffer, oavsett bakgrund. Våld och social utstötning följs ofta åt.

Kan du berätta om bakgrunden till ditt val av forskningsämne?

- Kunskap om följder av tortyr eller annat våld har i hög grad kommit att grundas på kliniska urval, på studier av de som sökt rehabilitering. Tortyr ger ofta upphov till komplexa hälsorelaterade problem. Det gör det viktigt att hitta rätt form av rehabilitering. Kliniska studier har givit värdefull kunskap. Men de har också lett till att trauma huvudsakligen ses i ett hälsoperspektiv där traumas följder ofta främst beskrivs i neurofysiologiska termer. Men traumatisering är inte bara en hälsofråga. Vi måste bli bättre på att se även andra aspekter. 

Traumatisering från krig och förföljelse är inte bara en hälsofråga. Tortyr exempelvis ger ofta en stor känslighet som kan få betydelse för kommunikation och samspel, berättar Vysse Linde. Foto: Janossy Gergely, Slovenien, 2015
Traumatisering från krig och förföljelse är inte bara en hälsofråga. Sociala och samhälleliga aspekter av traumatisering behöver uppmärksammas mer, anser Vysse Linde. Foto: Janossy Gergely, Slovenien, 2015

- Traumatisering verkar i hög grad på social nivå. Tortyr är ett osedvanligt svårt, avsiktligt framkallat trauma. Det ger ofta stor känslighet som på olika sätt kan få betydelse för kommunikation och samspel. Hur det kan märkas i kliniska samtal var det som först väckte mitt intresse för mitt ämne. Min studie riktar särskilt in sig på språk- och kunskapsprocesser som återspeglar traumatisering, men också som medel att övervinna sådana följder.

- Känslighet efter trauma gör att migration och livsvillkor i exil får större betydelse. En stor del av min doktorandtid har varit förlagd till Centrum för internationell migration och etniska relationer (Ceifo), där ett av mina projekt genomfördes. Det stärkte mitt intresse för sociala och samhälleliga aspekter av traumatisering. Mer uppmärksamhet behöver riktas på dessa.

- Mitt avhandlingsarbete rör traumatisering som humanvetenskapligt fenomen som det tar sig uttryck på individ-, grupp och samhällsnivå. Jag granskar kritiskt definitioner av trauma och traumatisering och den betydelse de kan få för traumatiserades självförståelse.

Vilka historier har du mött när du pratat med informanterna i studien? 

- Många berättelser rör brist på kontakt med omgivningen i det nya samhället. Vissa har mött en negativ reaktion när de vill berätta om sitt liv i ursprungslandet och deras liv där. En informant sa ”Det tog mig många år att förstå att inte folk ville höra”. 

Hur traumatisering påverkar transgenerationellt är något Vysse Linde undersöker i sin avhandling. (Barnen på bilden har ingen anknytning till studien). Foto: Michael Folmer/Mostphotos
Hur traumatisering påverkar transgenerationellt är något Vysse Linde undersöker i sin avhandling. (Barnen på bilden har ingen anknytning till studien). Foto: Michael Folmer/Mostphotos

- Det är en viktig lärdom. Jag har sökt avlyssna både tal och tystnad i intervjuerna, både manifesta och latenta aspekter i intervjumaterialet; Vad berättar informanterna om och vad berättar de inte? Vad kan de tro att andra inte vill höra? Vad är känsligt för dem själva? Hur påverkar det deras förhållande till sina minnen och kanske även vad de orkar minnas? 

- En annan viktig fråga är det nya utanförskap som kan bli en följd av att räknas som ”sjuka”. Alla informanter som förmår arbeta talar om sin önskan att komma i arbete för att få tillbaks den identitet som de haft i sitt yrke. Många som flytt är mycket resursstarka och att stå utanför samhället som man gör om man saknar arbete kan förstärka traumatiseringen.

- Utan andra roller tenderar barnen både bli den största glädjen och den största oron. Många informanter berättar att deras traumatiska erfarenheter försvårar föräldraskapet. Men det är viktigt att komma ihåg att det inte behöver göra det.

Hur kan det nya utanförskapet se ut? 

- Många uppger att de påverkas negativt av att inte komma in i samhället. Individen behöver ses som del av sitt sammanhang; familj, nätverk, samhälle. Jag är även intresserad av hur traumatisering påverkar mellan generationerna.

Vad hoppas du komma fram till? 

Jag försöker ringa in exempelvis:

  • Hur kommunikation och samspel påverkas av traumatiska erfarenheter.
  • Vilka svårigheter, men också resurser det kan leda till i familjen.
  • Hur omgivningen bäst kan förhålla sig till traumatiserades erfarenheter.
  • Svar på de frågor jag har om trauma och traumatisering som begrepp. 
  • En viktig aspekt av studien är att få höra personernas egen berättelse. 

Hur går studien till? 

En viktig aspekt av studien är att höra personernas egen berättelse. (Statyn Sittande pojke, av Putte Wester). Foto: Roland Magnusson
En viktig aspekt av studien är att höra personernas egen berättelse. (Statyn Sittande pojke, av Putte Wester). Foto: Roland Magnusson

- Avhandlingsarbetet bygger på empiriskt material från tre fleråriga kvalitativa studier av kommunikations- och samspelsprocesser inom familjen och mellan familj och omgivning, där förälder/föräldrar traumatiserats av politisk fångenskap och tortyr.

- Utgångspunkt är hur informanterna upplever sitt föräldraskap. Det sätts i relation till informanternas liv och en vidare omgivning, både före och efter flykten. Det material som analyseras har kommit fram i intervjuer och i deltagande observation.

- Definitioner av trauma och traumatisering granskas kritiskt. Begreppens betydelse för självbild och världsbild hos den traumatiserade, satt i förhållande till omgivningens, diskuteras. 

Studien känns väldigt aktuell – vilka kan ha hjälp av resultaten av forskningen? 

- Studien behövs dels för den traumatiserade familjen, för personal och beslutsfattare i det samhälle familjen nu är del av, dels som del i forskningens stafettlopp.

- Studiens syfte att undersöka traumatiserades livsvärldsperspektiv med fokus på föräldraskap och familjeliv bör kunna läsas av personer som traumatiserats, liksom av de som i sitt yrke vill bli klarare över den betydelse som traumatisering och exilskapets livsvillkor sammantaget kan (men inte måste) få för föräldraskap och familjeliv i exil.

- Studiens syfte att undersöka hur traumatisering avspeglar sig i kommunikations- och samspelsprocesser och den betydelse som traumabegrepp får för traumatiserades självförståelse riktar sig främst till andra som forskar i ämnet. Studien ansluter till forskningsintresset för hur olika sociala och kulturella föreställningar om hälsa/ohälsa kan utvecklas och påverkar de berördas liv. 

Studien planeras vara klar våren 2018.

Läs mer:

Val av perspektiv

Mer om studiens genomförande 

Forskningsområdet Pedagogik och hälsa