Vad handlar avhandlingen om?

Fredrik Odhammar har skrivit en avhandling om mötet mellan barn och psykoterapeut i dynamisk barnpsykoterapi.
Fredrik Odhammar har skrivit en avhandling om mötet mellan barn och psykoterapeut i psykodynamisk barnpsykoterapi.

Jag har skrivit en avhandling som handlar om mötet mellan barn och psykoterapeut i psykodynamisk barnpsykoterapi. Mitt forskningsintresse rör frågor kring de förändringsprocesser som skapas före och under psykoterapins gång. Många barn i dagens samhälle har psykologiska problem. Barn- och ungdomspsykiatrin har knappa resurser jämfört med de behov av hjälp och stöd som finns. Ofta väljs behandlingsmetod utifrån vilken behandlingsinstans barnet kommer till, vilka resurser som finns att tillgå samt personalens professionella inriktning snarare än barnets behov. Det behövs därför kunskap som är användbar i den kliniska vardagen om vilka processer som bidrar till förändring i barnpsykoterapi.  

I avhandlingen görs flera nedslag; förväntningar och målformuleringar hos föräldrar och psykoterapeuter innan den egentliga barnpsykoterapin har börjat, vad i samspelet mellan terapeut och barn som bidrar till att psykoterapin utvecklas samt skillnader mellan kvalitativa och kvantitativa mått på förändring. Studien undersöker även hur olika insamlingstekniker kan ge en mer sammansatt bild av det psykoterapeutiska förloppet. Jag har också intresserat mig för vad psykoterapeuten gör i rummet jämfört med föreskriven teknik och teoretiska antaganden.

Vad är studiens viktigaste resultat?

Resultatet pekade på att psykoterapeuter och föräldrar var motiverade och hade övervägande positiva förväntningar inför barnpsykoterapi med parallell föräldrakontakt. Studien visade också på att föräldrarna hade begränsad kunskap om barnpsykoterapins upplägg och ramar. En hög grad av innehållsmässig överensstämmelse mellan barnpsykoterapeuter och föräldrar uppnåddes kring målen för barnpsykoterapin.

Fredrik Odhammars forskningsintresse rör frågor kring de förändringsprocesser som skapas före och under psykoterapins gång.
Fredrik Odhammars forskningsintresse rör frågor kring de förändringsprocesser som skapas före och under psykoterapins gång.

Föräldrarna uttryckte sina förväntningar gällande barnets psykologiska utveckling i ett mer generellt språkbruk än barnpsykoterapeuterna, såsom att få barnet att acceptera gränser, känna tillit till sina föräldrar samt att skapa en mer harmonisk situation mellan barn och föräldrar. Föräldraterapeuterna i den parallella föräldrakontakten formulerade mål som fokuserade på att stödja föräldrarna och då ofta relaterade till deras föräldraroll. Föräldrarna själva beskrev mål som i högre grad handlade om hjälp för den problematik barnet upplevs ha, snarare än stöd riktat till dem själva. Skillnaden i språkbruk och olika uppfattningar kring mål för psykoterapin belyser behovet av en samarbetskultur mellan familj och behandlare där mål formuleras tillsammans i enlighet med familjens referensram och livserfarenheter. Detta kan antas öka sannolikheten för att positiva förväntningar skapas och behandlingen anpassas till den specifika familjen.

Med tydligt formulerade mål underlättas föräldrarnas förståelse för psykoterapin och varför den kan vara hjälpsam. Avhandlingen visar också på att olika metoder för att förstå psykoterapi speglar och kompletterar bilden av den terapeutiska processen. De olika metoderna ger kompletterade bilder av samma förlopp och vilket visar på skillnader mellan terapeutens subjektiva erfarenheter utifrån ett mer inifrånperspektiv och en objektiv bedömare. Min forskning pekar även på betydelsen av metakompetens; övergripande kompetenser som psykoterapeuter behöver för att avgöra vilka interventioner som ska användas och när de är lämpliga samt att terapeuten anpassar sin teknik till det specifika barnet.

Något annat du vill lyfta fram?

Ett fynd var att barnens funktionsnivå ökade efter psykodynamisk barnpsykoterapi med parallell föräldrakontakt, såsom bättre frustrationstolerans och impulskontroll, större självförtroende och bättre självkänsla samt förmåga att hantera påfrestande situationer. Komplexiteten i psykoterapiprocessen framkom och att det kan vara svårt att fånga en rättvisande bild av effekten av terapi med enkla utfallsmått eller kvarvarande psykiatriska symtom.

"Barn- och ungdomspsykiatrin har knappa resurser jämfört med de behov av hjälp och stöd som finns".

"Den positiva förändring som åstadkommits inom ett flertal områden såsom bättre kamratrelationer och en mer optimistisk bild av framtiden kunde beskrivas som psykologiska fenomen, snarare än i form av psykiatriska termer."

Den positiva förändring som åstadkommits inom ett flertal områden såsom bättre kamratrelationer och en mer optimistisk bild av framtiden kunde beskrivas som psykologiska fenomen, snarare än i form av psykiatriska termer. Det framkom att psykoterapeuten arbetade med att bredda och fördjupa barnets emotionella register, påvisade att både negativa och positiva känslor kan få finnas samtidigt och hjälpte barnet att uppleva negativa känslor utan att behöva agera ut dem. Ett antal förändringsprocesser identifierades som visade på överensstämmelser med utvecklingspsykologiska allmänmänskliga processer som förekommer naturligt mellan barn och förälder samt i pedagogisk verksamhet.

Hur har du gjort studien?

I avhandlingen användes systematiska fallstudier med data hämtades från 33 stycken psykoterapier som undersöktes med material från olika källor och tidpunkter i det psykoterapeutiska förloppet. Det möjliggjorde en djupare inblick i enskilda psykoterapier och gav en bild av behandlingsprocessen som inte fångades av gruppdata. Genom detta förfaringssätt möjliggjordes en beskrivning som i högre grad omfattade komplexiteten och gav fler perspektiv på den psykoterapeutiska processen. För att besvara avhandlingens olika frågeställningar och fånga en mångfacetterad verklighet användes flera metoder för att studera mötet mellan barn, föräldrar och psykoterapeut. Då olika fenomenen studerades krävdes en kombination av kvantitativa och kvalitativa forskningsansatser.  

Läs mer

Avhandlingen i fulltext i DiVA
Fredrik Odhammar
Forskning om Pedagogik och hälsa vid Institutionen för pedagogik och didaktik