En forskningsfråga Gustav är intresserad av är ”den kritiska återkopplingens känsliga natur” – hur kritik ges och tas. 

Gustav Lymer, Stockholms universitet
Gustav Lymer. Foto: Privat

Vad är det med ämnet pedagogik som du brinner för?

Jag läste kognitionsvetenskap på grundnivå, med tillägg av kommunikationsvetenskap, filosofi, cellbiologi och neurovetenskap. Av någon anledning tyckte jag alltid att dessa ämnen blev riktigt intressanta först när de tillämpades på förändring, utveckling och lärande. Kanske handlar det om den generella sanningen att olika fenomen visar sin sanna natur först ’i rörelse’, oavsett om det handlar om hjärnan, en individs medvetande, eller samhället i stort. 

Vad har du för motto för din undervisning? 

Snåla aldrig med mängden text i en powerpointbild!

3 saker jag inte vet om dig

  • Kommer från Eksjö i Småland, en unik trästad med anor från 1300-talet.
  • Är påtagligt imponerad av de två barnen, 3 och 8 år gamla.
  • Föredrar Pizza.

Vad forskar du om?

Hur människor i samspel med varandra och med sin materiella omgivning utvecklar och kommunicerar kring kunskap, samt hur de grundläggande spelreglerna för samtal, interaktion och social ordning sätter villkor för sådana processer.

Om du fick byta yrke vad skulle du vara då?

Jag brukar bli fascinerad och lockad av de miljöer där jag bedriver forskning. Eftersom mitt avhandlingsarbete handlade om arkitektutbildning tänkte jag en tid att jag borde blivit arkitekt istället. Senare fascinerades jag av radiologi och journalistik på ett liknande sätt (analyser av videoinspelade rotfyllningar gjorde mig däremot inte sugen på tandläkaryrket). Eftersom jag de närmaste åren kommer att undersöka undervisningspraktik i högre utbildning kan jag förhoppningsvis se fram emot en period där jag är tillfreds med mitt yrkesval.

Har du tips på litteratur som inspirerar dig lite extra?

Inom pedagogiken och interaktionsforskningen skulle jag vilja lyfta fram en forskare som heter Douglas Macbeth. En outsinlig källa till intellektuell skärpa och språklig briljans. Annars tycker jag att läsning av Harold Garfinkels Studies in ethnomethodology har en oöverträffad förmåga att få in tänkandet på nya spår.

Aktuell just nu med

Min senaste publikation är i och för sig inte pedagogik, men spännande ändå: Experimental philosophy, ethnomethodology, and intentional action: A textual analysis of the Knobe effect. Jag och filosofen Olle Blomberg diskuterar ett intressant fenomen som har att göra med hur människor tillskriver ansvar och avsikt i relation till handlingars sidoeffekter. Finns fritt tillgänglig här: https://doi.org/10.1007/s10746-019-09518-2