En av våra kolleger, Ulf Janson, som avled efter en kort tids sjukdom hösten 2013, hedras särskilt i samband med ISEI:s världskongress vid Stockholms universitet 8-10 juni 2016, i Aula Magna.

Ulf utbildade sig först till psykolog vid Stockholms universitet, och efter en fil. kand. 1966 anställdes han som amanuens först vid Psykologiska institutionen och sedan som assistent vid Pedagogisk institutionen med undervisning framför allt inom institutionens psykologutbildning. Efter några år fick han ett lektorat och blev senare professor. Ulfs filosofiska intresse präglade doktorsavhandlingen Intentionalitet och medsubjektivitet som han lade fram 1975, och som tog starkt intryck av fenomenologi. Ulf tog initiativ till en studiecirkel i fenomenologi bland intresserade forskare vid Pedagogiska institutionen, som vanligen träffades hemma hos Ulf och hans fru Viviane. Efter avhandlingen ägnade Ulf många år åt forskning bland annat om hur blinda barn utvecklar sin omvärldsuppfattning, och om villkoren för inklusion i förskolan och skolan.

Under några år var Ulf forskningschef vid Psykoterapicentrum. Han engagerades som vetenskaplig handledare i psykoterapiutbildningen och utvecklade metoder inom behandlingsforskning och utvärderingsforskning. Vid sidan av doktorsavhandlingen har Ulf publicerat många rapporter, vetenskapliga artiklar och läroböcker. Senast medverkade Ulf i boken Nu vill jag prata! Barns röster i barnkulturen (2013). De stora filosofiska idéerna och systemen släppte han aldrig, men som forskare och handledare blev han en stark försvarare av gedigen empirisk forskning. Vår kunskap om verkligheten måste vila på erfarenhetsmässig grund.

Ulf var en mycket aktad forskare i vida kretsar inom utvecklingspsykologin, behandlingsforskningen och pedagogiken. Han vann också internationell uppskattning för sin forskning, vilket bekräftas genom att International Society for Early Intervention nu särskild hedrar honom med sin Stockholmskonferens.

Anders Gustavsson och Charles Westin