Skolorna de besökt har stora och olika problem, berättar Martin Rogberg. Det är därför viktigt att sätta sig in i varje skola och hur det ser ut där.

- En av slutsatserna är att generella insatser riskerar att landa fel eftersom problemen är så olika och att skolorna har svårt med utvecklingsarbete.

Martin Rogberg, samordnar det vetenskapliga stödet inom Samverkan för bästa skola nationellt. Foto: Niklas Björling

Det finns också en komplexitet i problematiken som inte är uppenbar vi första anblick. 

- Lösningen finns inte alltid närmast problemet. Det vill säga om inte undervisningen fungerar så kan problemet ligga någon annanstans. Det gäller att göra stödinsatser på rätt nivå. 

Strukturerna kring rektorerna behöver ofta stärkas. Ensam är inte särskilt stark, förklarar Martin Rogberg. 

- Det finns en idé om att rektorn är svaret på alla problem. Men på de här skolorna handlar det snarare om att ge stöd åt rektorn att ta hjälp av andra. Det kan t ex vara förstelärare, arbetslagsledare, biträdande rektorer, kuratorer och ansvariga för elevhälsan.

Vad är orsaken till låga resultat i de skolor som ingår i satsningen?

- Förenklat kan man prata om tre typer av problembilder. På vissa skolor kan man säga att "allt flyter". Här kan man ha stor personalomsättning exempelvis och även om man har många stödinsatser som rullar är frågan om de ger så mycket eftersom situationen är rörig.

- På andra skolor kan det vara ”mycket ordning – lite lärande”. Det kan till exempel handla om stabilitet i personalgruppen men mycket stor omsättning på elever som gör det svårt att möta varje individ

- På några skolor har det informella stor betydelse. Det finns formella strukturer men informella ledare kringgår dem. Enligt de formella strukturerna är det rektorn som ska fatta beslut men i realiteten är det inte alltid fallet.

Hur ser det ut när de informella strukturerna dominerar?

- Man behöver i regel skapa nya typer av vapenvilor. Det kan finnas ett "osynligt kontrakt" som går ut på att rektorer och lärare inte ska lägga sig i varandras arbete, säger Martin Rogberg.

- Lagstiftningen både uppmuntrar och förutsätter samarbete men det sker inte automatiskt. Rektorn ska fungera som pedagogiskt ledare men kan ha svårt att ta det ansvaret fullt ut. Elevhälsan fungerar kanske inte eller det finns en stor variation mellan arbetslag. Det kan vara en bra bit till lagstiftningens intentioner.

En viktig uppgift för dem som jobbar inom satsningen Samverkan för bästa skola har varit att hjälpa till att bygga upp den infrastruktur som inte finns på plats idag. En annan behovet av ett mer organiserat samarbete mellan lärare.

- Vi förväntar oss att en skola ska fungera som en tydlig organisation och det gör den inte alltid, speciellt inte de här skolorna om man generaliserar, säger Martin Rogberg.

Läs mer

Samverkan för bästa skola, Skolverket
Martin Rogberg