Det här är några frågor som våra forskare undersöker i projekt de fått finansiering för från Vetenskapsrådet, Formas och IFAU (Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering). 

Läs om: Samtliga forskningsprojekt om migration, integration och utbildning

Forskare berättar om sina studier

Att bli ”svensk lärare” - en studie av Snabbspåret för nyanlända med lärarutbildning

"Av dem vi intervjuat trodde ingen att de skulle återinträda i lärarprofessionen"

Larissa Mickwitz, lektor, och Anki Bengtsson, lektor, forskar om Snabbspåret för lärare vid Stockholms universitet. De har följt lärare som går Snabbspåret för att kunna återvända till sitt yrke som lärare i Sverige. Vilka utmaningar möter de? Vad krävs för att få legitimitet och allmänhetens förtroende för att kunna verka som lärare i den svenska skolan?

Berätta om studien Att bli "svensk lärare"

Larissa Mickwitz. Foto: Privat

- Vi vill skapa förståelse för hur professionaliseringsprocessen ser ut för nyanlända lärare när de kommer till ett nytt land. Alla lärare fortbildar sig kontinuerligt under yrkeslivet men det här är lite speciellt.

- De nyanlända lärarna har inte arbetat som lärare i Sverige och de flesta trodde aldrig de skulle jobba som lärare igen. Av dem vi intervjuat trodde ingen att de skulle återinträda i lärarprofessionen.

Vilka svårigheter möter de som lärare i ett nytt land?

- Det tar tid för dem att ta sig in i professionaliseringsprocessen. Trots att de flesta har en gedigen utbildning och erfarenhet med sig.

- Efter ett tag upptäcker de att det är något annat som uppfattas som professionalism i läraryrket i Sverige. Då startar ofta en förhandlingsprocess av de outtalade, ofta förgivettagna normer och värderingar om vad som utgör lärarprofessionalism. I den processen är de nyanlända lärarna inte bara passiva mottagare. De funderar på vad de kan ta med sig från när de jobbade som lärare tidigare, vad de har för styrkor och erfarenheter.

Foto: Niklas Björling
Anki Bengtsson. Foto: Niklas Björling

Vad lär de sig på Snabbspåret för lärare?

- En sak som ingår i utbildningen är konflikthantering och skillnader i synen på det, exempelvis om man får använda våld. Men det mesta lär de sig under APL-delen, under det praktiska momentet i utbildningen.

- Relationen mellan läraren och eleven är något som brukar upplevas som annorlunda i Sverige. Här är eleven i centrum, inte läraren. De inser att det är inte jag som ska driva, utan man arbetar mer i grupp, och läraren är mer av en handledare många gånger.

Vad har ni dragit för slutsats hittills under det år ni arbetat med studien?

- Att erbjuda den här möjligheten för nyanlända innebär att de får hopp om att kunna arbeta som lärare i Sverige, att återinträda i ett yrke som de lämnat. Snabbspåret har varit avgörande för det. Och det är ju något positivt eftersom vi har ett stort behov av lärare.

- De är medvetna om att de måste lära sig det svenska språket också för att kunna verka som lärare. De har observerat att kommunicera med elever är centralt i svensk skola.

 

Att komma vidare: Unga utan fullständig grundskola och stödet för att finna framtidsvägar i olika lokala kontext

"Att få en grundskoleutbildning har avgörande betydelse, annars löper man stor risk att hamna i utanförskap"

Åsa Sundelin, har disputerat på en avhandling om studie- och yrkesvägledande samtal med unga i migration. Nu bedriver hon ett forskningsprojekt om elever som går på gymnasieskolans introduktionsprogram. Där går alla elever som inte har fullständiga betyg för antas till gymnsiseskolan. På inriktningen Språkintroduktion, som är det största programmet, går det främst nyanlända ungdomar. 

Berätta om studien "Att komma vidare"

Foto: Niklas Björling
Åsa Sundelin. Foto: Niklas Björling

- Det är en så stor grupp elever i Sverige som inte har fullständigt grundskolebetyg och vi vet så lite om deras förutsättningar. Att få en grundskoleutbildning har avgörande betydelse, annars löper man stor risk att hamna i utanförskap, säger Åsa Sundelin.

- Vi vill skapa oss större kunskap om ungdomar som går introduktionsprogrammen, hur de lär sig, hur deras framtidsplaner formas, och vilket stöd eleverna får att komma vidare till arbetslivet, både i och utanför skolan. Projektets syfte är att hitta vägar att stärka utbildnings- och livschanserna för elever utan fullständiga grundskolebetyg.

Stora lokala skillnader

Åsa Sundelin berättar också att den lokala kontexten är viktig. Var man bor i Sverige påverkar tillgång till utbildning och arbete och hur unga tänker kring sina framtidsmöjligheter.

- Vi är också intresserade av hur det ser ut lokalt i olika orter. Det finns stora lokala variationer i hur introduktionsprogrammen ser ut. Sex olika kommuner ingår i studien, och de ligger både på landsbygden och i tätorter.

Har du gjort några observationer hittills i studien?

- Det som jag har uppmärksammat är att de som skulle behöva mest undervisning får minst i antal timmar sett. Jämfört med andra nationella program där man har mer undervisning.

Hur ser situationen ut för nyanlända ungdomar?

- Även om det inte är fokus i vår studie så är de den största elevgruppen som går introduktionsprogrammen. Det finns fem introduktionsprogram och Språkintroduktion är störst. Vi intresserar oss för hur det går och vilket stöd de får att komma vidare.

- Unga med utländsk bakgrund löper större risk för skolavbrott. Det är viktigt att skapa förståelse för vad vi gör idag och vad som kan göras bättre.

 

I fotspåren på motståndskraftiga unga: Lyckade utbildningsvägar och inträdet till högre utbildning

"Vi tittar på vad det är som gör att de ändå lyckats och har höga betyg när de lämnar grundskolan, trots att de har en stämpel på sig att inte lyckas"

Vad är det som gör att vissa ungdomar går vidare till högre studier trots att de kommer från studieovana hem? I studien I fotspåren på motståndskraftiga unga studerar Ali Osman, docent, den frågan. Han deltar också i en studie om ungdomar i utsatta områden, Fickor av (o-) jämlikhet som han och Camilla Thunborg, professor och projektansvarig, berättar om nedan. 

Foto: Nikals Björling
Ali Osman. Foto: Niklas Björling

Berätta om projektet I fotspåren på motståndskraftiga unga

- Vi studerar elever med lågt socialt kapital men som ändå lyckats i skolan och fått höga betyg. De som ingår i studien går andra året på gymnasiet.

Hur kan en typisk student i studien se ut?

- En invandrartjej eller kille som bor i en förort och har föräldrar med låg utbildning eller ingen utbildning alls, eller har en förälder med den bakgrunden. Föräldrarna har låg inkomst eller ingen inkomst alls. Det kan också vara en svensk med arbetarklassbakgrund, där en av föräldrarna, eller båda, har låg utbildning.

- Vi tittar på vad det är som gör att de ändå lyckats och har höga betyg när de lämnar grundskolan, trots att de har en stämpel på sig att inte lyckas.

Har ni några hypoteser om vad det är som gör att de lyckats så bra i skolan?

- Det är det vi vill undersöka. Några teorier är att man får stöd hemifrån, förväntningar osv. Men vi vill titta på frågan föutsättningslöst.

 

Fickor av (o-) jämlikhet - Att utforska och främja unga vuxnas utbildnings- och livskarriärer i utsatta förorts- och glesbygdsområden

"Vi hoppas att studien ska kunna bidra till bättre livsvillkor för unga vuxna och att de ska berätta vad som är viktigt för dem i deras liv"

Kan du också säga några ord om studien Fickor av (o-) jämlikhet?

- I den här studien har vi fokus på både glesbygdsområden och storstädernas förorter, så kallade utsatta områden, och här ingår både invandrare och svenska ungdomar. Vi tittar på deras utbildnings- och livskarriär, och hur man kan främja den. Det är viktigt att höra deras berättelser. Här är platsen viktigt och platsens möjligheter och begränsningar. Hur de väljer att handla eller inte handla.

Ungdomar i utsatta områden - vilka drömmar har de?

Foto: Niklas Björling
Camilla Thunborg. Foto: Lena Vangelius

Varför är den här studien viktig, Camilla Thunborg, projektledare?

- Det är stor brist på forskning om unga vuxna överhuvudtaget, och från deras perspektiv särskilt, och om deras liv. Det finns väldigt mycket fördomar om hur det är att bo i förorter och glesbygdsområden och vill också ge en motbild till det.

- Unga vuxna är också en viktig grupp som vi inte vet så mycket om. Vi har ändrat vår syn på ålder och ung vuxen är ett ganska nytt fenomen. Vi vill veta mer om deras livsvillkor. 

Vad kan deras berättelser bidra till?

- De berättar om vilka villkor de lever under. Då kan man fatta beslut om vad som behövs i de här områdena. I en av orterna har man lagt ned en högstadieskola. De har lett till sämre villkor och förutsättningarna för ungdomarna där har de berättat. De måste åka buss en timme vardera väg för att kunna gå i skolan. På ett annat ställe lade de ned ishallen. Hockey var tidigare viktigt där men nu har ungdomarna slutat spela hockey. Vi hoppas att studien ska kunna bidra till bättre livsvillkor för unga vuxna och att de ska berätta vad som är viktigt för dem i deras liv.