Noam Ringer. Foto: Rebecka Edelbring
Noam Ringer. Foto: Rebecka Edelbring

Noam Ringer: - Jag är psykolog och ny doktorand vid institutionen sedan januari 2016. Under hela min yrkeskarriär har jag jobbat med barn och ungdomar med neuropsykiatriska svårigheter, ett område som jag verkligen brinner för. Mina arbetserfarenheter, som psykolog inom Habilitering och Hälsa, skolpsykolog i olika skolor och som psykolog inom Barn- och ungdomspsykiatrin, har gett mig en fantastisk möjlighet att arbeta med underbara familjer och barn med diagnoser som autismspektra och ADHD. Målet med mitt arbete som psykolog har alltid varit att förbättra barnets och familjens livskvalité och att hjälpa barnet att nå sin maximala förmåga. 

I min avhandling kommer jag att undersöka meningen med diagnosen ADHD för barnen som har fått diagnosen och för deras familjer. Att barnet har vissa svårigheter är något som de flesta familjerna är medvetna om även innan barnet har fått en diagnos. Då är det intressant att ställa frågan: vilket värde har själva diagnosen? Hur upplever barnet, barnets syskon och föräldrarna diagnosen i vardagen? Vilken funktion har diagnosen för inkluderingen och exkluderingen av barnen i familjen och samhället? Vilken betydelse har diagnosen för barnets identitet?

I projektet kommer det att genomföras intervjuer med familjer och barn i hemmiljö vid tre tillfällen: en kort tid efter att barnet har fått diagnosen, ett år och två år efter diagnostiseringen. De tre olika tidpunkterna kommer att ge oss möjlighet att studera betydelsen av diagnosen under en längre tid.

Mina handledare är professor Anders Gustavsson, Robert Ohlsson och Paula Mählck

Vad fick dig att vilja forska kring just den här frågan?

- Nästan vid varje utredning frågar föräldrarna om poängen med en diagnos - vad kommer det att leda till och vad kommer det att bidra till - jag tycker att det skulle vara bra att undersöka sådana frågor vetenskapligt. 

Tror du att det är viktigt för barn med ADHD att få en diagnos?

- Jag har faktiskt inte några tankar kring betydelserna av diagnosen. Jag är kluven i frågan. 

Hur kommer du att lägga upp dina doktorandstudier? Planerar du att fortsätta arbeta parallellt?

- Jag kommer att jobba 50% på BUP (Barn- och ungdomspsykiatrin) och 50% som doktorand vilket känns både som en rolig kombination men också skrämmande med att ha många bollar i luften - ett bra svenskt uttryck tycker jag. 

Forskningsmiljön Pedagogik och hälsa

I forskningsmiljön Pedagogik och hälsa fokuseras studier av lärande, kunskapsutveckling, meningsskapande och påverkan, samt dessa processers förutsättningar inom fälten vård och omsorg, hälsa och folkhälsa.

I forskningsmiljön finns en mångfald av teoretiska perspektiv och metodiska angreppsätt representerade. Forskningen omfattar såväl studier av sociala och kulturella föreställningar om hälsa och ohälsa, som studier av hur dessa konstrueras och påverkar människors liv. Detta undersöks till exempel i möten mellan vårdgivare och vårdtagare eller i enskilda individers meningskapande kring sin egen hälsa och ohälsa samt ur ett intersektionellt perspektiv. Forskningen rör också utbildningar och yrkesprofessioner inom dessa områden. Frågorna studeras på både individ-, grupp- och samhällsnivå. Det pedagogiska perspektivet framträder bland annat i intresset för hur människors erfarenheter av hälsa och ohälsa formas i kommunikation och lärande, både socialt och individuellt.

Mer om forskningen inom området Pedagogik och hälsa