Niclas Rönnström, docent, utbildningschef för Rektorsprogrammet vid Stockholms universitet
Niclas Rönnström, docent, utbildningschef för Rektorsprogrammet vid Stockholms universitet

Berätta om din nya bok!

- Det är en bok som ger exempel på hur relationen mellan skolledarskap, forskning och vetenskap kan förstås, men som också problematiserar den relationen eftersom den idag ofta ses som entydigt god eller självklar. I boken medverkar forskare som jobbar i Rektorsprogrammet, och från oss på Stockholms universitet medverkar flera personer från Institutionen för pedagogik och didaktik men också kollegor från Företagsekonomi och Statsvetenskap. 

- Den är skriven för skolans ledare som förutsätts kunna leda och utveckla skolor på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Boken belyser vilken roll forskning kan spela i skolors ledning, men den gör också upp med föreställningar om forskning som är vanliga inom skolans område. Boken belyser också hur skolans ledare kan förstå och använda sig av forskning och vetenskapliga arbets- och förhållningssätt i skolans vardag. 

Varför har ni skrivit boken?

- För att nyanserat diskutera en relation som det finns många föreställningar om som behöver prövas men också ges exempel på, och för att stödja de skolledare som upplever ökade krav på att verka för en skola på vetenskaplig grund och att forskningsbasera sitt ledarskap.

Kan skolan bli bättre med en närmare koppling till forskningen?

- Det är sådana frågor som diskuteras och exemplifieras i boken, och svaret beror på vad man menar med bättre. Om man avser att skolan får en vetenskaplig eller forskningsbaserad bas är det inte så problematiskt att svara ja. Om det är bra att offentliga skolor grundas i kunskaper som går utöver enskilda individers erfarenheter så är koppling till forskning väsentlig. Det är dock lite knepigare att slå fast att forskning om skolan på något enkelt sätt kan höja skolors resultat eller kvalitet bara skolledare läser och använder den. Sådana problem diskuteras i boken, t.ex är det forskningens resultat eller processer och metoder som är mest värdefulla?

Kan du ge exempel?

- Det blir allt vanligare att det produceras generell kunskap eller evidens om vilka interventioner som kan antas vara effektiva när det gäller skolledares förmåga att främja elevers lärande. Sådan kunskapsproduktion svarar mot ökade krav på att forskning ska generera praktisk kunskap som förbättrar skolan, undervisningen och elevers måluppfyllelse. Att sprida sammanfattade forskningsresultat är dock alltför ytligt i ljuset av skolors komplexitet, och det är svårt att direkt tillämpa generell kunskap i enskilda skolor givet den betydelse lokala förutsättningar har i tolkning och tillämpning. 

- I boken diskuteras flera exempel på hur skolans ledare kan använda forskning och vetenskapliga förhållningssätt i till exempel arbete med bedömning, likabehandling, skolinspektion, kollegialt lärande, kvalitetsarbete etc.

Länkar

Att leda skolor med stöd i forskning: Exempel, analyser och utmaningar. Natur & Kultur. 2018

Niclas Rönnström