Pär Larsson. Foto: Lena Vangelius
Pär Larsson. Foto: Lena Vangelius

- Där man lyckas med förändring är det kollektiva lärandet viktigt, berättar Pär Larsson, i samband med att en ny bok om Kollektivt lärande i arbetslivet, har släppts där han bidrar med ett kapitel.

Vad är kollektivt lärande?

- En fråga vi ställer oss är om det räcker med att var och en utvecklar sin kompetens eller om man behöver jobba tillsammans för att utveckla en gemensam kunskap, förklarar Pär. 

Grunden i forskning om det kollektiva lärandet är att vi lär av varandra genom att utbyta kunskaper och erfarenheter. Lärandet är alltså inte bara en individuell process utan den sociala interaktionen mellan människor är också viktig. Att se någon i handling förmedlar mycket tyst kunskap.

Att se hur andra gör är en central förutsättning i det kollektiva lärandet

Pär Larsson har kommit fram genom sin forskning på bland annat skolor att det behövs vissa förutsättningar för att det kollektiva lärandet ska bli framgångsrikt. En grundläggande förutsättning är att man behöver kunna få se andra i handling för att på bästa sätt kunna ta del av andras erfarenheter och kompetens.

- Traditionellt sett så har vi utbildat genom möten, samlingar och konferenser där man förmedlar kunskap och erfarenheter genom ord. Sedan går var och en hem till sitt och ska implementera det man lärt sig.

- Jag anser att det inte räcker med att vi berättar för varandra hur man ska göra – det lika viktigt att se hur någon gör i praktiken. Sedan kan man prata om det man observerat. 

- En viktig förutsättning för kollektivt lärande är alltså att medarbetares arbete synliggörs i handling.

En utmaning är att få kollegor att vilja dela sin kunskap

Vad ska då till för att man ska vilja dela med sig av sin kunskap och vara nyfiken på vad andra gör?

- För att det ska ske måste vi också ha en gemensam identitet i organisationen, säger Pär.

En stark identifikation med den egna organisationen främjar viljan att samarbeta och att tillgängliggöra sina egna erfarenheter och kompetens till någon annans arbete. Det är den andra viktiga förutsättningen som måste finnas för framgångsrikt kollektivt lärande.

Jämförelse mellan fyra skolor som infört ny IT-teknologi

I sin forskning har Pär bland annat jämfört fyra skolor i samma IT-satsningsprojekt, för att se vilken skola som bäst lyckats införa informationsteknik som en integrerad del i undervisningen. Det yttersta målet var att både lärare och elever skulle använda IT dagligen i sitt arbete.

I den skola som fick bäst resultat, kallad Alphaskolan, var det kollektiva lärandet centralt och lärarna såg sig som en del av skolan - som ett gemensamt team. Lärarna på Alphaskolan såg en vinst i att dela med sig av sin kunskap för att det gynnande hela organisationen. Lärarna fick möjlighet att se hur andra kollegor använde tekniken eftersom arbetet var organiserat så att de jobbade tillsammans flera kolleger. De delade med sig av sina kunskaper och pratade mycket om hur de jobbar.

Stora skillnader i resultat

Skillnaderna mellan skolorna var stora i hur tekniken användes vid en uppföljning av studien. I Alphaskolan använde 82% av lärarna dagligen IT-teknik i sitt arbete, i jämförelse med den minst framgångsrika skolan, Betaskolan, där motsvarande siffra var 28%. I Betaskolan identifierade sig lärarna med sina elever och arbetade i stängda klassrum. Man får lita till sig själv och lära av sina misstag, var en kommentar från en lärare på Betaskolan, i studien. Där skedde inget kollektivt lärande.

Hur ska arbetsplatser organiseras för att främja kollektivt lärande?

Vad är ditt drömscenario för hur en arbetsplats ska se ut för att kollektivt lärande ska kunna ske i det dagliga arbetet?

- Arbetet måste organiseras så att vi är fler som jobbar samtidigt med varandra. Vi måste öppna våra dörrar så att vi kan se varandra och våra kollegor och hur vi utför arbetet. Det behövs också skapas mötesplatser för att diskutera och följa upp det vi observerat.

- Möjligheten att lära och utvecklas i arbetet påverkas inte bara av förändringar, utan är även en förutsättning för att förändringssatsningar ska lyckas.

Läraryrket har ändrat karaktär och skolor måste hitta nya sätt att organisera sig för att klara framtidens krav

Pär Larsson säger slutligen att det kanske är en extra viktig utmaning just för skolor att få lärare att identifiera sig med organisationen, skolan, snarare än med professionen.  

- Idag är lärarjobbet mycket mer inriktat på samarbete och att man ska lära av varandra. Yrket har på så sätt ändrat karaktär. Man behöver skapa en identitet med skolan och inte bara med yrket. Det skulle främja det gemensamma kollektiva lärande som krävs för att lyckas med utvecklingssatsningar.

Pär Larssons forskningsintresse är förändringsprocesser och lärande i organisationer. Mycket av forskningen har berört utvecklingssatsningar i skolor. Avhandlingen ”Förändringens villkor” från 2004 handlar om förutsättningarna för att lyckas med förändringssatsningar inom skolan. Pär har medverkat i nationella och internationella forskningssamarbeten, bl.a. ett om europeiska skolor, och är författare till flera böcker och bokkapitel om skolutveckling ur ett organiseringsperspektiv. Hans bok Strategier och förändringsmyter (Larsson & Löwstedt, 2014) har nu kommer ut i en andra reviderad upplaga på Studentlitteratur.

För närvarande medverkar han i ett forskningsprojekt om skolledning som den praktik som påverkar och avser att påverka den dagliga pedagogiska verksamheten i en skola. Utgångspunkten är att skolledning inte bara berör skolledarens personliga ledarskap utan kan utövas på många olika sätt och av flera olika aktörer i en skolas dagliga verksamhet.

Pär är leg. psykolog med specialistkompetens inom organisationsarbete och fil.dr. från Handelshögskolan i Stockholm. Han har tidigare arbetat som programledare på Vinnova (Verket för innovationssystem) och som lärare och forskare vid Handelshögskolan i Stockholm samt som psykolog inom psykiatrin, skola och förskola.

Forskningsområdet Organisationspedagogik

Forskningsområdet Organisationspedagogik är ett av de ledande områdena i svensk pedagogisk forskning med inriktning mot arbete och arbetsliv. Organisationspedagogiken anknyter internationellt till områdena workplace learning, organizational learning och learning organization.

Läs mer om forskningsområdet Organisationspedagogik