Pia Lindström, ny lic avhandling i didaktik.
Pia Lindström, ny lic avhandling i didaktik.

Vilka svårigheter finns i bedömning av yrkeskunskaper inom vårdprogrammet?

Den största problematiken är att det är läraren som sätter betyget för en elev efter avslutad kurs. Här ska läraren bedöma elevens kunskaper både teoretiskt och praktiskt. 

Under APL (arbetsplatsförlagt lärande) går eleven tillsammans med sin handledare och det betyder att läraren får förlita sig på handledarens utsaga om eleven. Handledaren kan dessutom sakna kunskaper om vad det är som ska bedömas, samt ha egna krav på vad eleven ska kunna. Dessutom kan det även vara så att handledaren inte är utbildad undersköterska. 

Studien visar på att det läggs en stor vikt på personliga egenskaper istället för att fokusera på de centrala målen för kursen. Dessutom finns det risk för att läraren istället lägger en större vikt på de delarna av kursen som eleven presterat i skolan eftersom det är delar som hen själv sett!

Det är viktigt att man utformar APL tiden efter de centrala målen i kursen och att man väljer ut vad man specifikt ska lägga fokus på. Kursen är rätt omfattande, vilket kräver att både skola och arbetsliv är samspelta. 

Vad kan göras bättre?

Jag har varit medveten om problematiken kring bedömningen, men jag trodde inte att den var så pass utbredd som studien visar på.  

Studien har hjälpt till att synliggöra hur viktigt det är med en bra samverkan mellan arbetsliv och skola samt hur viktigt det är med programråd och bra handledarutbildningar. 

Dessa är bra tillfällen för utveckling samt för förmedling av det som lärarna tittar på vid bedömningen. Att till exempel tydliggöra vad det är eleven ska lära sig under APL och i vilka situationer? Eller vad lär sig eleven redan i skolan? 

Något annat som även är viktigt är att lärarna får tid för att besöka eleverna när de är ute på sin APL. Detta verkar skilja sig från skola till skola.  

Vad är orsaken till att du valde att studera bedömningen av yrkeskunskaper i APL?

Jag har reflekterat över hur bedömning av elevers yrkeskunnande går till inom Vård- och omsorgsutbildningen samt vilka redskap och situationer som används vid bedömningen av yrkeskunnandet. 

Utifrån egen erfarenhet är jag medveten om att det idag finns olika redskap och dokument för bedömning av yrkeskunnande som används inom Vård- och omsorgsutbildningen. Dessa dokument är inte standardiserade, det finns alltså inga färdiga mallar över hur bedömningen av elevers yrkeskunnande ska gå till. I och med att jag kom in på forskarskolan i yrkesämnenas didaktik, blev detta ett ypperligt tillfälle för mig att studera dessa frågor. 

Dessutom finns det få studier av bedömning av yrkeskunnande och vad som är centralt yrkeskunnande inom vård och omsorg, där såväl vårdlärare och handledare har inkluderats. Handledarens röst är också viktig att lyfta fram, eftersom de är nyckelpersoner inom APL. 

Vilka utmaningar finns för vidare forskning inom området?

En intressant vidareutveckling av denna studie kunde vara att också studera hur eleverna på Vård- och omsorgsprogrammet själva uppfattar bedömning av deras yrkeskunnande. 

Det kan även vara intressant att studera hur vårdläraren tolkar bedömningskriterier utifrån GY 11. 

Något som dessutom hade varit spännande att studera är hur det ser ut med yrkeskunnande och bedömning av yrkeskunnande i andra europeiska länder samt att göra en jämförande studie exempelvis mellan Sverige och Finland, eftersom Finland använder sig av yrkesprov vid bedömning av APL. 

Några centrala slutsatser i studien

►Det läggs en stor vikt på personliga egenskaper istället för att fokusera på de centrala målen för kursen

I studien framkommer tydligt att bemötande och kommunikationsförmåga anses som viktigt yrkeskunnande inom vård- och omsorg. Men vid bedömningen av eleverna framträder elevens initiativförmåga och intresse tydligast fram. 

Att elevers självständighet bedöms kan vara ett problem ur rättssäkerhetssynpunkt, dessutom kan det vara så att en del av de krav som ställs inte är synliga för eleven. Elevens självständighet finns inte angivet som ett kriterium i de centrala målen för kursen Vård och omsorgsarbete 1 (GY 11). 

Det kan även vara svårt för eleven att vara självständig under sin första APL-period och att elevens erfarenhet är begränsad, eftersom eleven kanske inte känner till vad yrket kräver, dessutom får eleven inte arbeta själv på APL-platsen om eleven är minderårig. 

►Kunskap faller mellan stolarna

Studien visar att det finns en skillnad mellan handledares och vårdlärares syn på var hygienrutiner samt medicintekniska kunskaper ska läras in. Handledarna förväntar sig att dessa färdigheter tränas in redan i skolan. 

Även om vårdlärarna beskriver att sådan träning ges innan APL, upplever vårdlärarna att den inte är tillräcklig för att elever ska få användbara kunskaper inom området. Vårdlärare och handledare verkar där av ibland ha olika syn på vilka kunskaper som eleven ska ha med sig när de går ut på APL. Det är viktigt att arbetsplatsen och skolan samverkar. Resultat i studien visar på ett tydligt dilemma, där det kan finnas risk för att “kunskap faller mellan stolarna”. Vilken kunskap får eleven i skolan? Vilken kunskap får eleven på APL?  

►Oklart om alla färdigheter som bedöms ryms inom kursmålen

Resultatet av denna studie visar att både vårdlärare och handledare anser att eleven behöver ha förmåga att passa tider och att detta är ett av kriterierna som används som grund för bedömning. Att komma i tid kan ses som ett grundläggande krav för att vara anställningsbar inom vård och omsorg. Eleven behöver också kunna följa sitt schema och lära sig att utföra sina arbetsuppgifter på vård- och omsorgsboende. Däremot saknas sådana betygskriterier i de centrala kursmålen för kursen Vård och omsorg 1, men de kan möjligen inkluderas i lärandemålen om samarbetsförmågan. Att komma i tid och följa schemat kan därmed vara kriterier som vårdlärare och handledare ställer på eleven. 

►Checklistorna är inte graderade - hur väl uppgiften utförs bedöms inte

I studien framkom att det finns olika typer av checklistor sådana som läraren eller handledaren bockar av när eleven gjort något. Dessa typer av checklistor säger ingenting om med vilken kvalité eleven genomfört det. 

Vad blir centralt när vårdlärare och handledare diskuterar kring den formativa bedömningen under APL? Används då checklistorna som centrala diskussionsunderlag? 

Checklistan kan även vägleda vilka kunskaper som är viktiga och hur de tar sig i uttryck under till exempel handledningen. Vårdlärarna anser i vissa fall att checklistan inte är betygsgrundande utan används mer som en sammanställning av genomgångna moment. 

Även om checklistan inte är betygsgrundande värdesätter ändå vårdlärarna den, eftersom den visar vad eleven har fått genomföra under sin APL. Enligt handledarna är checklistan ett sätt att systematisera och strukturera arbetet på. Redskapen som de har i checklistorna riktar både vårdlärare och handledares uppmärksamhet på de delmoment som ska bedömas.

►Svårigheter kring hur handledarna ska formulera omdömen och hur de ska hanteras av betygsättande vårdlärare 

Systemet utgår från att vårdlärarna måste lita på handledarnas omdömen, men hur blir det då om handledarna anser att de saknar kunskaper om hur omdömen ska ges. Det är även viktigt att läraren får veta när och vad handledaren väljer att observera. Samt om eleven har klarat av ett moment så är det viktigt att hen får möjlighet till utveckling. Det blir lättare för eleven att utvecklas, om vårdläraren är medveten om de situationer där utveckling är önskvärd. 

Ett tydligt dilemma som kan ses i studien är att omdömet kan vara tvågradigt (F-E), medan betyget är sex gradigt (F-A). Hur löser vårdlärarna det? Hur kan elever få de högsta betygen? Är det transparent för eleverna? Finns det explicita kriterier?

►Mycket att lära på kort tid och höga krav på unga elever

Tittar man på kursens centrala mål så kan man även se att det är väldigt mycket som eleven ska lära sig på kort tid. Dessutom är det ganska höga krav om eleven är 16 år. 

Länk till avhandlingen i fulltext

Pia Marjatta Lindström

Forskning om Yrkeskunnande och lärande