Sveriges entreprenöriella ekosystem

Organisation och genus: två blinda fläckar i innovationsprocessen.
Organisation och genus: två blinda fläckar i i samhällets planering för entreprenörskap och innovation.

Ett entreprenöriellt ekosystem består av individer och organisationer på olika nivåer. Företagen, akademin och politiken har alla viktiga roller i ett sådant ekosystem. Deras samspel måste fungera för att säkerställa en frodig och långsiktig tillväxt. I den nya boken ”Sveriges entreprenöriella ekosystem – Företag, akademi, politik” hörs 32 ledande röster från näringslivet, akademin och policysfären.

I boken diskuteras frågor som: Hur stödjer vi bäst innovationsprocesser? Hur tränar vi företagare för att växa? Hur kan akademin och näringslivet samverka? Och hur bör framtidens universitet se ut?

Läs kapitlet "Att stimulera och stödja innovationsprocesser – politikens och praktikens blinda fläckar", av Susanne Andersson, Elisabeth Sundin, och Karin Berglund.

Ladda ned hela boken: http://www.esbri.se/pdf/ekosystemet/sveriges-entreprenoriella-ekosystem.pdf

Ett smakprov ur kapitlet Att stimulera och stödja innovationsprocesser – politikens och praktikens blinda fläckar

"Inom genusforskningen är det i dag väl belagt att genus är något som såväl formar som formas av organisationer. De sociala konstruktionerna av genus behöver därför vara föremål för ingående analys vid till exempel studier av de prioriteringar som görs, samt vid organisationsförändringar. Utvecklingen av innovationer sker alltid i något skede i organiserade sammanhang. Likaså agerar inte entreprenören i ett socialt vakuum, utan i högsta grad i ett socialt och organisatoriskt sammanhang. Genus är därför ett viktigt perspektiv för att förstå vad som händer och vad som behövs. Bland många skandinaviska forskare har den amerikanska sociologen Joan Acker kommit att bli en central teoretiker vid analyser av organisationer. Acker (1992) menar att det är fyra processer som behöver fokuseras och att dessa fyra bildar en genusordning. De är analytiskt åtskilda men i praktiken sammanvävda. De fyra är: (1) strukturer, (2) interaktion, (3) symboler och föreställningar, samt (4) identitet. Den manliga normens reproduktion i organisationer återskapas vanligtvis oreflekterat (Acker 1992, Andersson 2003). Det medför att det inte ses som ett problem utan som något naturligt att endast de verksamheter, produkter, tjänster och processer som är underförstått manligt könsmärkta, uppfattas ha potential att utvecklas till innovationer (Andersson 2012). Bristen på medvetenhet leder tyvärr till att möjliga innovationer går förlorade." Ur kapitlet: "Att stimulera och stödja innovationsprocesser – politikens och praktikens blinda fläckar", av Susanne Andersson (Stockholms universitet), Elisabeth Sundin (Linköping universitet), och Karin Berglund (Stockholms universitet).

Om författarna

Susanne Andersson är lektor i pedagogik med inriktning mot organisation och ledarskap. Hon är verksam vid institutionen för pedagogik och didaktik, Stockholms universitet, och ansvarig för masterprogrammet i pedagogik. I sin forskning har hon fokuserat på hur genus konstrueras i organisationer. Susanne intresserar sig för den roll som framförallt chefer har vid detta pågående organiserande, och hur de kan arbeta för att förändra de begränsande villkoren för medarbetarna. Susanne nås på susanne.andersson@edu.su.se

Karin Berglund är docent vid företagsekonomiska institutionen, Stockholms universitet. Hon är även centrumansvarig för Stockholm School of Entrepreneurship vid Stockholms universitet. I sin forskning har hon intresserat sig för hur entreprenörskap och innovation blivit populära begrepp och kommit att användas på nya sätt. Övergripande är hon intresserad av begreppens utbredning, vilka praktiker den för med sig och vilka effekter den får för samhället och för människors villkor. Karin nås på karin.berglund@sbs.su.se

Elisabeth Sundin är professor emerita i företagsekonomi och forskningsledare vid Helix, Linköpings universitet. Hennes forskningsintressen har varit många men kretsat kring frågor som rör förändring i organisationer och samhälle, exempelvis genom entreprenörskap och innovationer av olika slag. Genusperspektiv har ofta funnits med i Elisabeths forskning. Hennes senaste forskningsintresse rör äldres företagande. Elisabeth nås på elisabeth.sundin@liu.se