Maubronn. Foto: Jan Schliebitz
Maubronn kloster i Baden-Württemberg, Tyskland. Foto: Jan Schliebitz

Kan du berätta om bilden på omslaget till din avhandling?

- Fotot föreställer en brunn i cisterciensiska klostret Maulbronn, i södra Tyskland. En bokbindarlärling i Tyskland fick i uppgift av sin lärare att sätta sig och teckna brunnen efter att han upprepat varit ouppmärksam i undervisningen. Syftet var att få honom att uppleva skönheten i proportioner och arbete. På så sätt skulle den estetiska upplevelsen väcka ett starkare intresse också för det egna yrket.

Vad lär vi av den historien? 

Ruhi Tyson. Fotograf Christian Habetzeder
Ruhi Tyson. Fotograf Christian Habetzeder

- Berättelsen synliggör en estetisk bildningserfarenhet som lärlingen gavs tack vare hans lärares pedagogiska förmåga. Den och andra som också dokumenterats i avhandlingen utgör erfarenheter som blivit avgörande för hur den lärlingen kom att se på vad ett yrkeskunnande kan vara. Inte enbart teknisk skicklighet men också vilja till skönhet, exakthet, omsorgsfullhet och kunskap.

- En psykolog behöver lära hur man för samtal, en vårdstudent hur man möter i patienter - det är många saker man inte kan läsa sig till i handböcker där det mest är allmänna råd som finns nedskrivna. De behöver kompletteras med berättelser om konkreta händelseförlopp som synliggör en lärares eller yrkesutövares handlingar eller konversationer.

- En skicklig persons repertoar av sådana berättelser är en del av vad jag skulle kalla yrkesklokhet. I grunden kommer det från Aristoteles term fronesis som oftast översätts till "practical wisdom" eller "prudence" på engelska.

Du samlar didaktiska berättelser varför är de viktiga?

- Att lära ut ett yrke kräver didaktisk skicklighet, men vad är det? Genom att ta del av hur lärare gör kan vi få lyckade exempel att lära av. En annan historia jag kan berätta, ur min avhandling, är om en förskollärare som löste en konflikt på ett klokt sätt. 

- Ett barn hade tagit en fickspegel av ett annat barn och ville inte lämna tillbaks den. Läraren frågade då barnet om hen tyckte om speglar, om hen hade en sådan hemma, och de pratade om spegeln. Efter ett tag gick barnet och lämnade tillbaks spegeln utan att hen blivit tillsagd att göra det. Det är ett exempel på yrkesklokskap. Det visar ett klokt sätt att relatera till någon i ett samtal. 

- Om vi samlar liknande exempel så kan vi använda det i handledning av studenter, i utvecklingen av vår undervisning. Berättelsen möjliggör att vi kan börja prata om vad som händer i en sådan situation, formulera ett språk kring det. Nu är det fragmenterad kunskap, som är personlig och lokal. Jag vill synliggöra den kloka och bildade yrkespraktikens mångfald, det vill säga alla de olika sätt som finns att möta samma grundproblem. 

Kan man inte lära sig det under en praktik när man får ta del av ett yrkes kultur?

- Till viss del gör man det. Men om vi tittar på exempelvis palliativ vård så finns det olika sätt att göra det på, alla fina, men vi behöver se mångfalden av exempel. 

- Det finns också lokala yrkeskulturer som inte är så progressiva, studenter och personal upplever ofta att de saknar argument och exempel för att föreslå positiva förändringar. 

Du har skrivit en debattartikel i Skola och samhälle, om hur man bedömer yrkeskunskaper? Vad handlar den om?

- Jag ville diskutera begreppet bildning och hur man mäter det. ”En bildad människa är någon som inte kränker någon annan”, säger till exempel folkbildaren Gösta Vestlund. Det jag vill säga är att det inte går att mäta vissa saker i den sortens prov som PISA-test är. Hur mäter vi yrkesklokhet? 

- Skolor skulle behöva sätta i system att läraren dokumenterar händelser de tyckte var ett ovanligt lyckat yrkesdidaktisk agerande. Vi kunde också be eleverna berätta när de lärde sig något särskilt intrycksfullt eller minnesvärt, med andra ord: meningsfullt och därigenom bildande. Vi kan be dem berätta vad som hände, varför det var så ovanligt berikande, vad läraren och eleven gjorde, etc.

- Idag har vi inget systematiskt arbete med delar av bildningsaspekten i utbildningar. Vi är skickliga på att mäta sådant som kan kvantifieras, att bocka av saker man ska lära. Att uppleva att man lärt något meningsfullt och bildande ska inte stå i motsats till att ha bra resultat på ett prov. Därför behöver vi synliggöra och dokumentera sådana utbildningssammanhang där den spänningen har lösts på ett klokt sätt av lärare. 

- Man vill ju att människor ska gå ur skolan och ha en djupare törst att lära sig mer. 

Disputation 

Disputation den 6 mars

Läs mer här​

Debattartikel: En skola för bildning kräver synliggörande av lärares didaktiska arbete, i Skola och samhälle, 9 februari, 2017
Avhandling i fulltext i DiVA