Agnieszka Bron och Camilla Thunborg
Agnieszka Bron och Camilla Thunborg
 

Camilla Thunborg och Agnieszka Bron, vid Institutionen för pedagogik och didaktik, är ansvariga för den svenska studien.

- Vår tes är att både strukturella och kulturella faktorer gör det svårare för icke-traditionella grupper att få anställning efter examen inom högre utbildning än för andra.

- Studenter från studieovana hemmiljöer och från andra kulturer har ofta sämre kontakter och nätverk. Dessa studenter tycks också ha låg självkänsla vilket påverkar, säger Camilla Thunborg och Agnieszka Bron.

Svårt att bryta invanda mönster hos både studenter och arbetsgivare

Man har tidigare trott att det räcker med att locka dessa grupper till högre utbildning, att göra utbildningen mer tillgänglig, men det har visat sig att det inte är så enkelt.

- Internationella studier visar att övergången mellan högre utbildning och arbete för icke-traditionella studenter ofta tar längre tid än för traditionella studenter, och det är också mer troligt att de får anställningar som de är överkvalificerade för, vilket påverkar deras möjligheter på arbetsmarknaden generellt, berättar Camilla Thunborg och Agnieszka Bron.

Det finns också ett mönster som är svårt att bryta. Studenter från icke-akademiska familjer, där ingen tidigare studerat inom högre utbildning, tenderar att välja utbildningar som förskollärare, yrkeslärare och andra yrkesutbildningar. Studenter med bakgrund från andra länder väljer i större utsträckning utbildningar inom vård.

På samma sätt väljer studenter från akademiska familjer oftare utbildningar för att bli läkare, jurister eller ingenjörer, men också generellt akademiska och konstnärliga utbildningar.

En förklaring kan vara att det är lättare att få jobb om man har en yrkesutbildning, än om man har en generell utbildning, och att man inte har tillräckliga betyg för att ta sig in på andra yrkesinriktade utbildningar.

Grupperna blir fast inom traditionella hierarkier och den sociala rörligheten hindras.

Enligt statistik från UKÄ har 44 procent av dem som föddes 1988 påbörjat studier vid universitet och högskolor vid 25 års ålder (UKÄ 2015). Samtidigt är det enbart 20 procent av de studenter som kommer från hem med föräldrar utan högre utbildning som studerar, och 41 procent av de med så kallad internationell bakgrund, det vill säga, som är födda utomlands eller har båda föräldrarna födda utomlands. Därutöver finns skillnader mellan grupper där till exempel över 50 procent av den iranska befolkningen i Sverige deltar i högre studier medan endast 20 procent av den somaliska.

Ta reda på hur icke-traditionella studenter tänker kring utbildning och arbete

Det saknas kvalitativa studier på icke-traditionella grupper – hur de tänker och upplever utbildningen och övergången till arbetsmarknaden. Inom projektet EMPLOY kommer man att göra djupintervjuer med studenter, och även med universitetspersonal och arbetsgivare. Studenterna kommer i intervjuerna att få berätta om sina liv och vad i deras liv som fått dem att överväga att studera, och hur deras framtidsplaner ser ut i förhållande till detta. De länder som ingår i studien är Polen, England, Spanien, Portugal, Irland och Sverige.

Fokus i studien är på klass och etnicitet, men även andra grupper som äldre studenter och studenter med funktionsvariationer.

Vilka kompetenser efterfrågar arbetsgivarna

Själva begreppet anställningsbarhet behöver också undersökas. Aktuell forskning har visat att det inte finns någon enhetlig definition av begreppet mellan olika EU-länder vilket gör att olika länders anställningsbarhet mäts på olika sätt i Europa, och det försvårar jämförelser mellan länderna.

- Det finns också ett glapp mellan den kompetens som nyutexaminerade får i högre utbildning och de förväntningar som arbetsgivare har på deras kompetens, berättar Camilla Thunborg och Agnieszka Bron.

Man behöver ta reda på om det idag utbildas den arbetskraft som efterfrågas, och hur de icke-traditionella grupperna svarar mot dessa krav. Hur resonerar arbetsgivare när de kallar till intervju och vilka kompetenser är viktiga i dagens arbetsliv?

Två handböcker ska skrivas

Målet med studien är att öka anställningsbarheten för nyutexaminerade studenter - och att skapa en mer inkluderande arbetsmarknad för icke-traditionella grupper inom Europa. När projektet avslutas 2017 ska man ha sammanställt två handböcker:

  1. En för studenter om hur man förbättrar sin anställningsbarhet, och
  2. En för universitetspersonal och arbetsgivare, som är inriktad på hur man bör tänka vid rekryteringar för att kunna rekrytera bredare och hur man introducerar nya medarbetare.

Läs mer om projektet EMPLOY, Enhancing employability for non-traditional students in Higher Education, här

Webbsida för EMPLOY-projektet
Podcast
Twitter
Newsletter

EMPLOY, Enhancing employability for non-traditional students in Higher Education, har EU-projektnummer, 2014‐1‐UK01‐KA203‐001842‐TP.