Fridtjuv Bergs begravning 1916.
Fridtjuv Bergs begravning 1916.


- Det var en väldigt politisk tid med många stora frågor: vad är god pedagogik, hur ska utbildningssystemet vara uppbyggt, hur ska vi som lärarkår organisera oss?, berättar Joakim Landahl, i samband med lanseringen av biografin, hundra år efter Fridtjuv Bergs död. (Politik & Pedagogik: en biografi över Fridtjuv Berg, Lärarförlaget).

- En av tidens stora frågor var vilken plats skolan ska ha i samhällsomvandlingen.

Fridtjuv Berg (1851-1916) var folkskollärare, riksdagspolitiker, minister, och en engagerad samhällsdebattör genom hela sitt yrkesliv – både som politiker och inom Sveriges allmänna folkskollärareförening (SAF). Han drev igenom stavningsreformen, lade grunden till en sammanhållen grundskola för alla samhällsklasser och utvecklade ny pedagogik och nya läromedel: exempelvis satt han i den kommitté som beställde den då kontroversiella läseboken Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige, skriven av Selma Lagerlöf (1906-1907).

Det var några foton i ett arkiv som fick Joakim Landahl att intressera sig för Fridtjuv Berg. Bilderna var publicerade på Dagens Nyheters förstasida och visar en storslagen begravning: en kortege med sjutton vagnar fyllda med kransar.

Varför har du skrivit en bok om Fridtjuv Berg?

Joakim Landahl, docent, utbildningshistoriker
Joakim Landahl, docent, utbildningshistoriker, Institutionen för pedagogik och didaktik.

När jag först hittade fotona på hans spektakulära begravning i TAM-arkivet (Tjänstemäns och akademikers arkiv) blev jag nyfiken på honom och tänkte först skriva om begravningen men det växte till en biografi.

Hur kommer det sig att han var så stor, och vad säger det om den tidens professionssträvan inom lärarkåren, tänkte jag. Jag hittade väldigt mycket material, bland annat finns ett släktarkiv med 4000 brev bevarade.

Fridtjuv Berg är en central person i svensk utbildningshistoria som det aldrig har skrivits en biografi om.

Kan du berätta om Fridtjuv Berg och vad han har betytt för svensk utbildning och för lärarkåren?

Fridtjuv Berg
Fridtjuv Berg (1851-1916).

Han var mångsidig och verkade på många pedagogiska arenor samtidigt. Bortsett från att han arbetade som folkskollärare så skrev han i lärarpressen och var aktiv inom Sveriges allmänna folkskoleförening. Det var den första kollektiva organisationen för lärare i Sverige. Den bidrog till att stärka lärarkåren.

Han satt också i Riksdagen under 25 år, vilket han gjorde samtidigt som han arbetade som lärare. Han var även minister under två perioder, med ansvar för utbildningsfrågor.

Vilken var den viktigaste reformen han stod bakom?

Som titeln på boken illustrerar var han både pedagog och politiker. Bland annat drev han igenom stavningsreformen. Bakgrunden till det är att han ville underlätta för barn att lära sig läsa och skriva.

Skämtteckning av Edvard Forsström med texten "Berg kommer!", publicerad i Puck den 16 november 1905.
Skämtteckning av Edvard Forsström med texten "Berg kommer!", publicerad i Puck den 16 november 1905.

Han hade experimenterat med det här redan som 18-åring och hittat en bra metod och drev den frågan i 37 år innan det till slut blev verklighet när han var minister.

Det han uppfattade som sin huvudfråga var annars frågan om en sammanhållen grundskola. Det var en vision om en gemensam skola där alla samhällsklasser skulle samlas. Men det var ett extremt motstånd mot det. Han skrev sin första debattartikel i frågan när han var 16 år och sin sista motion när han var i 60-årsåldern.

En sammanhållen grundskola genomfördes först på 1960-talet. En lärdom man kan dra av det är att det är lättare att rasera än att bygga upp.

Hur såg skolan ut vid den här tiden vid förra sekelskiftet?

Innan övergången till en sammanhållen grundskola gick samhällets elit i läroverk och flickskolor medan  den stora massan gick i folkskolan, berättar Joakim.

Det var en viss dominans av män bland folkskollärarna i landet i stort, men i Stockholm var 80 procent av folkskollärarna kvinnor.

Det kan vara en av anledningarna till att en av debatterna som fördes under den här tiden, där också Fridtjuv Berg deltog, var att manliga lärare skulle tjäna mer än kvinnor. Man ville inte att yrket skulle feminiseras och argumenterade för att män var familjeförsörjare.

Man får en komplex bild av person när man skriver en biografi. Samtidigt som han drev den frågan i riksdagen var han också aktiv i en förening för kvinnlig rösträtt.

Hur verkade lärarna för att driva förändringar?

Lärarpressen var en viktig kanal under den här tiden. Sveriges allmänna folkskollärareförenings tidning som Fridtjuv Berg skrev i kom ut en gång i veckan och den hade ett stort inflytande i den politiska debatten, man skrev om utbildningshistoria och om aktuella pedagogiska frågor.

Nils Holgerssons underbara resa, av Selma Lagerlöf, 1906-07.
Nils Holgerssons underbara resa, av Selma Lagerlöf, 1906-07.

De gav även ut läromedel och en diskussion var vilken typ av läseböcker man ska ha.

De anlitade Selma Lagerlöf att skriva Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige (1906-1907), som var en läsebok och samtidigt geografibok. Några var väldigt kritiska till den typen av läsebok och den lär ha nästan kostat Selma Lagerlöf Nobelpriset i litteratur.

Vad är det mest spännande du har lärt om Fridtjuv Berg och den här tidsepoken?

Det allvar med vilket man tog frågor på, oavsett om de var små eller stora. Det var en väldigt politisk tid, med många stora frågor: vad är god pedagogik, hur ska utbildningssystemet vara uppbyggt, hur ska vi som lärarkår organisera oss?

Det är många konflikter under den här tiden. Industrialisering, urbanisering och demokratisering sker, vilket påverkar diskussionen.

En av tidens stora frågor var vilken plats skolan ska ha i samhällsomvandlingen.

Joakim Landahl är docent i pedagogik vid Institutionen för pedagogik och didaktik vid Stockholms universitet. Hans forskning kretsar kring utbildningshistoria och internationell jämförande pedagogik.

Nytt institutionsövergripande seminarium om Utbildningshistoria med start våren 2016

Som ett led i strävan att utveckla och förnya fakultets- och institutionsövergripande samarbeten vid Stockholms universitet, startar Utbildningshistoriska seminariet våren 2016.

Utbildningshistoria är ett ungt men snabbt växande forskningsfält i Sverige. Det är starkt tvärvetenskapligt och utgörs av bland annat historiker, idéhistoriker, pedagoger, ekonomhistoriker, sociologer med flera. Gemensamt för dessa forskare är ett intresse för historiska studier av exempelvis utbildning, bildning, fostran, lärande och styrning.

En nordisk konferens i utbildningshistoria arrangeras med jämna mellanrum. Det finns också en nordisk tidskrift knuten till forskningsfältet (Nordic Journal of Educational History). Umeå och Uppsala universitet är idag särskilt starka utbildningshistoriska miljöer. Vår ambition är att även Stockholms universitet skall kunna utvecklas till en starkare utbildningshistorisk forskningsmiljö.

Vi vet att det vid Stockholms universitet finns forskare vid flera olika institutioner som bedriver utbildningshistorisk forskning. Tydliga samarbeten råder det dock brist på. För att fånga upp alla forskare vid universitetet med ett intresse för denna inriktning vill vi starta ett institutions- och fakultetsöverskridande utbildningshistoriskt seminarium.

Seminariet kan fungera både som ett forum för forskare att ventilera sina utbildningshistoriska texter och som ett sammanhang där vi mera allmänt kan diskutera trender och traditioner i utbildningshistorisk forskning. I förlängningen hoppas vi att seminariet även kan leda till nya samarbeten kring såväl kurser som forskningsprojekt.

Under våren 2016 har två seminarietillfällen ägt rum, och till hösten 2016 planeras ytterligare tre. Om man vill vara med på seminariets mejlinglista kan man skicka ett mejl till joakim.landahl@edu.su.se

Forskningsområdet Utbildningsstudier

Ett av institutionens forskningsområden bärs upp av ett gemensamt intresse för utbildningsväsendets betydelse och förändring. Utbildningens skiftande villkor belyses här i sina historiska och nutida sammanhang, på idé- och policynivå men också som praktiker och genomförda politiska beslut.

Läs mer om forskningsområdet Utbildningsstudier

Pressmeddelande