De tre projekten är följande:

Karin Gunnarsson. Foto: Eva Dalin
Karin Gunnarsson. Foto: Eva Dalin

Karin Gunnarsson 

Anslag: 5 918 511 kr

Projektets namn: Samskapad sex- och samlevnadsundervisning: en praktiknära studie av ett tvärvetenskapligt kunskapsområde i svensk grundskola

Huvudsökande: Karin Gunnarsson (kontakt och mer information om forskningen)

Sammanfattning av projektet: Syftet med forskningsprojektet är att undersöka hur sex- och samlevnadsundervisning samskapas sett ur en sociomateriell teoriram. Med sociomateriell teori blir det möjligt att sätta fokus på språk och diskurser men även innefatta materialiteter, kroppar och känslor. Projektet har en praktiknära ansats som bygger på att deltagande lärare och forskare tillsammans utforskar sex- och samlevnadsundervisning i olika skolämnen och ämnesövergripande. Ambitionen med projektet är att bidra med kunskap om hur sex och samlevnad konstrueras som kunskapsområde och undervisning. I förlängningen kan detta kunskapstillskott stärka och utveckla sex- och samlevnadsundervisningen och därigenom de kunskaper och förmågor som unga människor tillägnar sig kring detta.

Övriga medverkande: Auli Arvola Orlander, Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik, Stockholms universitet; Simon Ceder, Institutionen för bild- och slöjdpedagogik, Konstfack; Lisa Öhman, Institutionen för de humanistiska och samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik, Stockholms universitet

Susanne Kreitz-Sandberg. Foto: Niklas Björling
Susanne Kreitz-Sandberg. Foto: Niklas Björling

Susanne Kreitz-Sandberg

Anslag: 5 658 956 kr

Projektets namn: Internationellt jämförande perspektiv på problem med skolnärvaro: Analys av statistik, riskgrupper och prevention i fyra länder

Huvudsökande: Susanne Kreitz-Sandberg (kontakt och mer information om forskningen)

Sammanfattning av projektet: Den obligatoriska skolan och rätten till utbildning är generella drag i moderna välfärdsstater, men ett överskuggande problem är många elevers icke-närvaro. Frånvaro i skolan har blivit ett vanligt tema i media efter den nyligen genomförda offentliga utredningen (SOU 2016: 94). Detta område, som bara fått begränsad uppmärksamhet i Sverige har varit mer i fokus i många länder som t.ex. England eller Tyskland. I Japan har skolvägran problematiserats sedan 1980-talet. Även om intresset är stort idag så finns mycket lite forskning tillgänglig för Sverige. Att klara av skolan är viktigt i relation till kunskapsutveckling, men också för social inkludering och framtida möjligheter till deltagande i samhället och på arbetsmarknaden. Syftet med studien är att undersöka nationella, organisatoriska och individuella dimensioner relaterade till 15 - 17-åriga ungdomars skolfrånvaro i Sverige, Storbritannien, Tyskland och Japan. Länderna har valts utifrån sina olika välfärds- och skolsystem.

Rebecca Ye. Foto: Privat
Rebecca Ye. Foto: Privat

Rebecca Ye

Anslag: 4 187 571 kr

Projektets namn: Rätt kompetens i rätt tid - men för vem? Karriärbanor och yrkesambitioner inom och bortom Yrkeshögskolan

Huvudsökande: Rebecca Ye (kontakt och mer information om forskningen)

Sammanfattning av projektet: Projektet syftar till att analysera de svenska yrkeshögskolornas sociala rekrytering och deltagarnas övergång till arbetsmarknaden. Som ett av de nyare tillskotten till det svenska utbildningssystemet har Yrkeshögskolan (YH) expanderat kraftigt under det senaste decenniet. Målet med YH-utbildning har varit att erbjuda eftergymnasiala former av yrkesutbildning som följer arbetslivets föränderliga behov under devisen: “rätt kompetens i rätt tid”. Förhoppningen har varit att YH-utbildning ska vara flexibla i att anpassa sin verksamhet till arbetsmarknadens behov. Men trots YH väldiga expansion vet vi förhållandevis lite om hur effektivt detta policyinstrument varit i att möta de utmaningar arbetslivet står inför, i synnerhet avseende vilka karriärbanor och yrkesambitioner som präglar deltagandet. I detta projekt sammanförs tre forskare med gedigna kunskaper i att analysera det svenska utbildningssystemets utformning med hjälp av kvantitativa och kvalitativa forskningsansatser. Genom projektets och projektgruppens utformning kommer YH-deltagandet både att analyseras kvantitativt, med hjälp av storskalig demografisk registerdata, och kvalitativt, med fokus på frågor om specifika utbildningsprograms urvalsförfarande, deltagares yrkesambitioner samt upplevser av utbildning och övergång till arbetsliv. 

Övriga medverkande: Margarita Chudnovskaya, postdoktor, SOFI, Stockholms universitet; Erik Nylander, docent och lektor, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Linköpings universitet