• Hur fungerar ett rockband egentligen? Grupper som formas fritt och frivilligt på fritiden kring skapande och artisteri, är en viktig grogrund för kreativitet och kultur i vårt samhälle. I dessa intima och familjära gruppmiljöer kan det som startar som ren hobby gradvis utvecklas till att bli betydande delar av medlemmarnas liv, identiteter och försörjning i vissa fall. Men utan vare sig formellt ledarskap eller särskilda ekonomiska drivkrafter, kan man fråga sig hur dessa grupper egentligen fungerar och hanterar det vardagliga arbetets utmaningar? Forskning om pop- och rockband och deras villkor för att fungera och utvecklas som små organisationer. Tobias Malm
  • Frihet och ramar i ett ideellt teaterprojekt. Spänningen mellan individualism och kollektivism har funnits med i teorier om samhället så länge dessa teorier har funnits. Denna spänning visar sig idag genom att effektivitet i många organisationer kräver såväl att alla drar åt samma håll som att var och en kan handla självständigt. Men är detta möjligt att kombinera och i så fall hur? Jag söker svar på denna fråga genom att studera ett ideellt konst- och teaternätverk med över 1000 deltagare som under tre år skapade tre stora produktioner. I avhandlingen dokumenteras och analyseras de samarbetsprocesser som skedde och den ordning som uppstod som ett kollektivt lärande. Varje person skapar sin egen pusselbit, men hur läggs själva pusslet? Aron Schoug Öhman

  • Frivilligt i skolan, obligatoriskt i livet – om skolämnet psykologi och psykologiämnets användbarhet. Vad är psykologi? Och, vad är det elever får lära sig på psykologilektionerna i skolan? Jag kommer att berätta om skolämnet psykologämnet, diskutera kring vad psykologisk kunskap och förmåga kan vara idag och också om varför den har betydelse för var och en av oss personligen, i de sammanhang vi rör oss i, och i även för samhället i stort. Ebba Christina Blåvarg

  • Dominanternas kamp – Gymnasiala elitskolor, utbildningsstrategier och marknadisering. Kan vi tala om gymnasiala elitskolor i dagens Sverige och vad karaktäriserar i så fall dessa? Den här presentationen avhandlar några av Stockholms mest prestigefyllda utbildningsinstitutioner, med fokus på verksamheternas förutsättningar, inre kultur och kontinuerliga kamp för en dominant position på en allt mer konkurrensutsatt utbildningsmarknad. Vi vänder med andra ord upp och ner på analysen och studerar ojämlikhet, dominans och segregation uppifrån. Eric Larsson     

  • Studying abroad in higher education – understanding students’ experiences of learning and personal development. To spend a semester or year abroad as a student in higher education is a phenomenon that has grown significantly worldwide. What students learn and how this affects their identity is at the core of my inquiry. Thus, how do exchange students describe their experience abroad in retrospect from a personal viewpoint? What experiences are accounted for? This study aims to gain an understanding of how, and under what circumstances, students learn in informal and non-formal settings whilst abroad on a mobility program. Natalie Nielsen

  • Vad lär man sig genom att delta i sociala medier? Sociala medier är idag är en integrerad del i våra liv. Här grupperar sig människor, kommunicerar och samspelar i så kallade öppna och slutna grupper, och de använder sig av texter, bilder och symboler. De delar med sig och diskuterar olika vardagliga ämnen. Men vad skiljer sig mellan dessa olika grupper, i olika sociala medier? Vad gör människorna där och hur formas de som människor? Vad kännetecknar dessa grupperingar i sociala medier som lärmiljöer? Vad har dessa nätgemenskaper för betydelse för människors lärande och identitetsformering?  Utvecklingen i sociala medier sker snabbt och vi har ännu många frågor att söka svar på när det gäller viktiga frågor i våra liv. Ali Mohamed

  • Orealistiskt höga förväntningar på lärares samarbete? Lärares kollegiala samarbete har alltsedan 1970-talet efterfrågats från samhällets sida här i Sverige. Även internationellt framhålls lärares samarbete som något som påverkar studenternas kommande möjligheter till att själva vara samarbetande. Samtidigt visar studier att lärare har vissa svårigheter att få till "egna" relationsmönster präglade av jämlikhet och jämbördighet. I min studie uppmärksammar jag policytexter som berör lärare samarbete och ställer frågor kring vilka diskursiva praktiker som där kan identifieras. Utgångspunkten är förekomsten av en allt mer uttalat marknadsvänlig, samt oftast outtalad könskonservativ diskurs. Studien visar på diskursiva praktiker som såväl kan underlätta som försvåra för lärares samarbete. Metoden som använts för att förstå mer om policytexters mer liksom mindre demokratiserande innebörder skulle eventuellt kunna användas av lärare och andra policy(re)producenter. Kajsa Tegnér

  • I min forskning studerar jag arbetssökandes lärande i professionellt samtalsstöd som erhåller karriärvägledning och karriärcoachning. Lärandet avser det som sker i det mellanmänskliga mötet mellan professionell och arbetssökande och uppmärksamheten riktas mot deltagarnas retrospektiva upplevelser av professionellt samtalsstöd. I deltagarnas berättelser framträder tre typer av villkor för lärande i professionellt samtalsstöd; förexisterande, organisatoriska och samtalsrelaterade villkor. Dessa villkor tycks underlätta respektive hindra deltagarnas lärande. Det underlättande mönstret består av bekräftelsefasen, stödjandefasen och utvecklingsfasen. Det hindrande mönstret består av problemfasen, kravställandefasen och motståndsfasen. Utifrån dessa villkor, mönster och faser har fyra lärprocesser identifierats, den positiva och den vändande, den anpassande och den negativa. Resultatet visar att deltagarnas emotionella och relationella upplevelser av det professionella samtalsstödet i hög grad påverkar utfallet av lärandet. Christer Langström

  • Practice of Sustainable fishing - The aspects of knowledge and values responded by school teachers and young fishers. Sustainable development is the educational and global challenge. To contribute to formal and informal learning, the study aims to explore what viewpoints are found in young fishers’ and school teachers’ discussion concerning sustainable fishing in Tanzania. Focus group interviews were conducted with 42 young fishers (including 25 part-time fishers and 17 full-time fishers, aged from 16 to 19) and nine school teachers during the spring of 2017 to collect  views on their practices (fishing or teaching) concerning sustainable fishing. Besides qualitative content analyses, descriptive quantitative analyses were done to show the distributions of knowledge and values linking to different subject areas. It was revealed that both the part-time and full-time young fishers presented the knowledge aspect to a high degree than the school teachers. Among the different subject areas, knowledge from environmental science was found dominant in all the participating groups’ responses, but knowledge from the subject area of ethics was less presented. Concerning the values aspect, it was interesting to find that the teachers’ group presented values to a higher degree than the young fishers’ groups, mainly linked to the subject areas of environmental science and economy. The implications for educational practice, curriculum and research are discussed. Fika Burton Mwakabungu

  • What happens when students’ language risk being insufficient to demonstrate subject knowledge in school? How does it affect the teachers’ assessment practices? Key questions in a context with many newly arrived immigrant students, but also in all contexts where a second language is used as the medium of instruction. In my first study teachers’ assessment practices in biology and history were investigated when English is used as the medium of instruction. Are they any different compared to when Swedish is being used? “Assessing language? No, that is up to the language teachers!” Is that the whole truth? The first study was conducted in three Swedish highschools with an international profile, a context referred to as content and language integrated learning, CLIL. Now, as the second part is under way, the aim is to investigate the assessment practices of subject content teachers among newly arrived students and compare the two contexts. If assessment in CLIL has been called a “blind spot”, would assessment among newly arrived students be defined as “blurred”? Results will hopefully shed some light on the matter. Helena Reierstam

  • The return of programming. In March 2017, the Swedish Government decided the addition of programming in all Swedish schools starting from the first grade of primary school. This move triggered a lot of changes within the Swedish education system in order to accommodate the new subject for its official implementation in June 2018. But what are the changes and what are the consequences of these in teachers' work? My thesis aims to explore exactly that: what teachers' experiences are and how their work is affected by the newly-added subject of programming in Swedish primary schools. Anastasia-Thomai Raptopoulou

  • Exploring the home-school relationship in the Swedish compulsory school: Research shows that a close relationship between home and school has many benefits for students’ academic and social development. But what does this relationship really consist of and how can we better understand this phenomenon? My study aims to answer these questions by listening to participants’ perceptions and experiences as well as by examining the practices that are taking place in the parent-teacher encounter. Hopefully, my research will offer parents and teachers an opportunity to reflect on their relationship and get benefited by the study’s conclusions and implications for practice. Maria Mersini Pananaki

  • Background languages as a resource for learning Spanish. Could you guess the meaning of Spanish el sol? That’s because you “transferred” the Swedish word solen to Spanish. Many studies have shown that multilingual students learn a new language faster if the teacher points out similarities and differences between their languages. However, in a classroom where students speak many different home languages, the teacher cannot make such references. Therefore, in my doctoral studies, I want to find various ways of making the students themselves consciously think about relations between their languages and the new language they are learning. In this way, they can use the languages they already know as a strategy for learning. Finally, I want to investigate how doing this could also increase their engagement in the classroom as well as contribute to social integration. Carles Fuster Sansalvador