Forskargruppen bärs upp av ett gemensamt intresse för skola, utbildning och samhällsförändringar. Flera av oss har en tydlig utbildningshistorisk profil, andra har ett uttalat utbildningssociologiskt perspektiv. Den pågående forskningen diskuterar historiska och aktuella processer och projekten berör teman som internationalism, sociala hierarkier och kunskap. Bland undervisningsuppdragen kan nämnas att gruppen ansvarar för studiegången Skola, utbildning och samhällsförändringar i Masterprogrammet i pedagogik.

Forskare

Joakim Landahl, professor (kontaktperson)
Annika Ullman, professor (kontaktperson)
Ida Al Fakir, vik universitetslektor, fil. dr
Åsa Broberg, universitetslektor, fil. dr​
Carina Carlhed, universitetslektor, docent
Tobias Dahlkvist, vik. universitetslektor, docent
Jonas Gustafsson, universitetslektor, fil. dr​
Elisabeth Hultqvist, universitetslektor, docent
Eva Insulander, universitetslektor, docent
Shamal Kaveh, universitetslektor, fil. dr​
Daniel Lövheim, universitetslektor, docent
Larissa Mickwitz, universitetslektor, fil. dr​
Johanna Ringarp, universitetslektor, docent
Petter Sandgren, universitetslektor, fil. dr
David Thorsén, universitetslektor, fil. dr
Matilda Wiklund, universitetslektor, docent
Ebba Christina Blåvarg, doktorand
Niklas Hill, doktorand
Eric Larsson, doktorand
Timmy Larsson, doktorand

Nya publikationer

Utbildningsvetenskap. Vittnesseminarium om ett vetenskapsområdes uppkomst, utveckling och samtida utmaningar

Anders Burman, Daniel Lövheim & Johanna Ringarp (reds)

Inom Vetenskapsrådet bildades 2001 Utbildningsvetenskapliga kommittén (UVK) med uppdrag att stödja högkvalitativ forskning med relevans för skolans och förskolans utveckling. I det svenska forskarsamhället är utbildningsvetenskap idag ett etablerat vetenskapsområde. Även om dess institutionella historia är påfallande kort är denna bakgrund viktig för att förstå dagens diskussioner om pedagogik och utbildningsvetenskap. Hösten 2017 anordnade Samtidshistoriska institutet tillsammans med ämnet idéhistoria ett vittnesseminarium om utbildningsvetenskap i allmänhet och UVK i synnerhet för att möjliggöra kunskapsbildning om områdets uppkomst och utveckling. Ambitionen var att rama in och belysa utbildningsvetenskapens framväxt, utveckling och nuvarande ställning, med en öppning mot vad detta vetenskapliga fält kan komma att vidareutvecklas till och bli i framtiden. Denna skrift utgörs av en transkriberad och lätt reviderad version av seminariet, där panelen bestod av Petter Aasen, Berit Askling, Elisabet Nihlfors och Tjia Torpe. 
 

Critical Analyses of Educational Reforms in an Era of Transnational Governance

Hultqvist, ElisabethLindblad, SverkerPopkewitz, Thomas S. (Eds.)

This book represents a set of critical analyses of educational reforms where issues of transnational governance are of vital concern. It focuses on different aspects of, and practices in educational reform-making, and in particular on governing techniques and the working of new agencies such as supranational and multinational organizations. In addition, the book examines contemporary issues of immigration/immigrants in the politics of schooling, by reflecting on matters of migration, and problematizing how concepts such as exclusion and abjection make the migrants appear “failed”, “insufficient” and even “dangerous”.

The book provides theoretical insights into critical relations between knowledge and power, governance and governmentality, and notions concerning educational systems, as well as how these are compared. The central themes of the book are models for organizing and reflecting on transnationalization and educational reforms. In its discussion of those themes, the focus lies on changing conceptions of education and the educational system; on how school or teacher education is adapting to discourses of effectiveness and efficiency; and on their transformation according to standardized templates. Such changing conceptions define the meanings of education and educational progress; they are important for the identification and analysis of educational knowledge, and for critical discourses on education in society.
 

Bortom PISA: Internationell och jämförande pedagogik

Joakim Landahl och Christian Lundahl

Bortom PISA introducerar internationell och jämförande pedagogik, ett relevant forskningsfält för alla som är intresserade av hur utbildning tar form i en social kontext. Hur och varför skiljer sig olika länders skolor åt och hur kan vi studera dessa skillnader? Hur går  det till när en viss typ av pedagogik sprider sig över nationella och kulturella gränser? Med ett internationellt perspektiv synliggör tio pedagogik- och utbildningsforskare dels den svenska utbildningstraditionens särdrag och förändringar, dels internationella trender och tendenser. Antologin visar en genväg förbi den cementerade debatten om skolans tillstånd genom att uppmärksamma frågor, fenomen och processer som inte synliggörs i internationella mätningar.

Bortom PISA vänder sig till alla verksamma i och kring skolan som vill bidra till att föra diskussionen om skolan framåt.
 

Naturvetarna, ingenjörerna och valfrihetens samhälle - Rekrytering till teknik och naturvetenskap under svensk efterkrigstid

Daniel Lövheim

En återkommande problembild i svensk utbildningspolitik efter 1950-talet är det otillräckliga intresset bland ungdomar för naturvetenskapliga och tekniska yrken. Det moderna välfärdssamhällets ständigt ökande behov av ingenjörer och naturvetare har sällan ansetts ha en betryggande motsvarighet i tillströmningen till utbildningarna.

I Naturvetarna, ingenjörerna och valfrihetens samhälle belyser Daniel Lövheim viljan att komma till rätta med problemet. Genom olika insatser har man från samhällets sida försökt påverka unga att välja naturvetenskap och teknik. Läroböcker, undervisningsmetoder och studievägledning har anpassats för detta syfte. Satsningar har även gjorts utanför de traditionella läromiljöerna där tävlingar och verksamheter på museer och i föreningar har utformats för att sprida en slags positiv propaganda.

Samtidigt har samhället i allt högre grad strävat efter att eleverna ska få göra ett självständigt val av utbildning. Den liberala demokratins självbild betonar vikten av individuell valfrihet och ansträngningarna att rekrytera ungdomar till naturvetenskap och teknik har tidvis kolliderat med dessa idéer. Lövheim visar tydligt på svårigheterna att uppfylla båda målen samtidigt.
 

"Icke ett teoretiskt luftslott" – Carl Jonas Love Almqvist som rektor och pedagogisk utopist

Annika Ullman

Carl Jonas Love Almqvist skrev sina främsta verk under 1830-talet. Samtidigt arbetade han som rektor för ett statligt experimentläroverk. Det formella uppdraget var att pröva några idéer från "Snillekommittén" (Stora uppfostringskommittén) som möjligen skulle kunna appliceras på större delar av det svenska utbildningsväsendet. Men Almqvist hade ännu djärvare idéer. Han lekte med tanken att Nya Elementarskolan också kunde bli en viktig byggsten för ett modernt, jämlikt och ansvarsfullt samhälle.

I denna bok ges för första gången en fördjupad bild av hur Almqvist laborerade med dikt och verklighet i utbildningsfrågan. I nio tematiska essäer möter läsaren Almqvists formuleringskonst och förvandlingsnummer på ett nytt sätt. Denne rektor och visionär från 1800-talets omtumlande samhällsförändringar känns både långt borta och överraskande nära. Många av de frågeställningar som Almqvist berör är aktuella även i vår tid. Boken vänder sig både till Almqvistkännare och historiskt intresserade läsare. 
 

Politik och pedagogik - en biografi över Fridtjuv Berg

Joakim Landahl

Fridtjuv Berg (1851–1916) är en av de verkligt stora profilerna i den svenska skolans historia. Han var folkskolläraren som drev lärarkårens yrkesfrågor i Sveriges allmänna folkskollärareförening (SAF). Han var läromedelsförfattare och tidningsman och han engagerade sig politiskt och blev liberal riksdagsman. I två perioder i början av 1900-talet var han ecklesiastikminister med ansvar för skolfrågor.

Redan som 32-åring fick han sitt offentliga genombrott som skoldebattör när han publicerade skriften Folkskolan såsom bottenskola. Hans tankar om en sammanhållen skola var kontroversiella i samtiden men kom i stora drag att bilda grunden för den gemensamma grundskola som förverkligades ett halvsekel efter hans död.

I boken Politik & pedagogik – en biografi över Fridtjuv Berg skildrar Joakim Landahl, docent i pedagogik vid Stockholms universitet, hans liv och gärning. Den tecknar också bilden av en tidsepok när Sverige förvandlades från ett utpräglat bondesamhälle till ett modernt industriland.

___________________________________________________________________________________________