Högre utbildning, folkbildning, vuxenutbildning & informella lärarenor

Vuxna deltar i olika läraktiviteter inom formella utbildnings­situa­tioner arrangerade av t.ex. Kom­vux (Petros Gougoulakis, Ali Osman) och högre utbildning (Agnieszka Bron, Carina Carlhed, Camilla Thunborg), i icke-formella samman­­­hang som i studie­förbund och på folkhögskolor (Folkbild­ning) (Agnieszka Bron & Petros Gougoulakis) samt informellt på arbetsplatser och fritiden (Camilla Thunborg). Det finns en uppsjö av peda­go­giska och didaktiska inriktningar och praktiker som används på dessa olika arenor. Vår kunskap om vuxnas lärande i dessa olika sammanhang, dess kunskaps­mäs­siga grund och teoretiska utgångs­punk­ter är begränsad och behöver ständigt utvecklas. Flertalet av oss ägnar oss åt vuxnas lärande i någon eller flera av dessa utbildningssammanhang.

Utbildningspolicyer

Detta tema behandlar studier om hur olika utbildningspolicyer påverkar villkoren för olika utbildnings­praktiker t.ex. utifrån vad som uppfattas som önskvärt och inte. Olika policyer skapar ofta paradoxer i förhållande till olika utbildningspraktiker. Inom gruppen görs kritiska analyser av policydokument, inte bara lagtexter utan också regeringsrapporter eller andra former av dokument. Det finns också utbildnings­­policyer på olika nivåer som påverkar utbildningssystemet. Forskar­gruppen har till exempel kritiskt analyserat (1) hur policyer för migration hänger samman med po­licyer för vuxenutbildning (2) sven­ska och europeiska policyer för jämlikhet och anställnings­barhet i högre utbild­ning och dess parado­xala relation (Agnieszka Bron & Camilla Thunborg) (3) policyer för karriär­vägledning (Ingela Bergmo Prvulovic) och (4) strä­vandet att skapa jämförbara mätningar av genom­ström­ning och studieavbrott i Europeisk utbild­nings­­policy och dess konsekvenser för hur vetenskaplig kunskap produceras (Carina Carlhed).

Migration, vuxenutbildning & social inkludering

Ökad migration ger upphov till flera utmaningar för vuxenutbildning. Hur sker bildningsprocesser för ny­anlända? Med bildning avses den process genom vilken en migrant skaffar sig det kulturella och sociala kapital som gör att den framgångsrikt kan hantera sin nya livs­situation i sitt nya land. Hur mo­bilise­­ras resurser i det nya samhället för att forma människors livs­karriärer? Hur begränsar och vid­gar vu­xen­utbildningen för migranter deras möjligheter i samhället? Hur formas aktiviteter som främ­jar inkludering av migranter på svensk arbetsmarknad. Hur bidrar kom­pensatoriska utbildnings­åtgärder som t.ex. ”snabba spåret” och ”korta vägen” till att främja övergången till svensk arbets­mark­nad. Hur valideras utländsk utbildning? Detta är frågor som är av intresse för denna forskar­grupp.

Social inkludering i olika sammanhang som t.ex. vuxenutbildning, högre utbildning, arbetsmarknad eller civilsamhället är ett huvudintresse för gruppen. Ett tema är hur institutionella och organisatoriska strategier för social inkludering och exklu­dering for­mas på svensk arbetsmarknad. Här avses både strategier för att attrahera sökanden med migrantbakgrund eller strategier som leder till diskrimine­ring (Ali Osman).

En annan form av social inkludering berör hur immigrerade föräldrar inkluderas i sina barns utbildning. I ett doktorandprojekt studeras hur skolor försöker integrerar föräldrar i skolan och skapa samarbete (Maria Mersini Pananaki). I ett annat projekt utvecklas mätmetoder för att utvärdera ett MentorSpace projekt som syftar till att integrera unga migranter i en segregerad förort, Tensta i Stockholm.

Virtuella miljöer som arenor för lärande

Under senare år har vi startat två projekt med ett särskilt intresse för hur människor formar identiteter i virtuella miljöer som t.ex. sociala medier eller datorspel. En av våra doktorander intresserar sig i sitt doktorandprojekt för hur olika identitetstyper formas i slutna och öppna grupper i Sociala medier (Ali Mohamed). I ett nyligen startat projekt (”Spatial pockets of inequalities”) intresserar vi oss särskilt för de virtuella miljöer som unga vuxna deltar i och hur deltagandet bidrar till att forma deras vardagliga liv (Agnieszka Bron, Ali Osman & Camilla Thunborg).

Vuxnas lärande och identitetsformningsprocesser

Vuxna lär i många sammanhang och på många sätt. De har olika livserfarenheter, erfarenheter av utbild­­ning och arbete, är i olika ålder, har olika socio-ekonomisk status, kulturell bakgrund, personliga motiv, kunskaper och förmågor. Vuxnas lärande generellt och i många olika praktiker behöver kon­tinuerligt utforskas och utvecklas. Samtliga forskare inom gruppen har ett intresse för vuxnas lärande på olika sätt och i olika sammanhang.

I fler forskningsprojekt har vi haft ett särskilt intresse för hur människor formar och förändrar sina identiteter genom sitt deltagande i olika livssfärer som också inbegriper hur de formar lärande­identiteter. I olika projekt har vi fokuserat på olika människor med olika social och etnisk bakgrund, olika åldersgrupper och olika livssammanhang som utbildning, arbete och fritid. Detta ämne innefattar också ofta ett intresse för biografisk forskning (Agnieszka Bron & Camilla Thunborg) och människors livskarriärer (Ingela Bergmo Prvulovic). Vi har projekt som belyser såväl unga vuxna som medelålders och äldre.

Unga vuxna

I ett nyligen startat projekt (“Spatial pockets of inequalities”) är vi intresserade av unga vuxna i förorts- och glesbygdsområden och hur de formar sina utbildnings- och livskarriärer. Vi försöker utforska hur fickor av (o-) jämlikhet i utbildnings- och livskarriärer formas i gränslandet mellan unga vuxnas egna biografier (dvs. deras bakgrund och livserfarenheter) de geografiska områden som de bor och lever i samt deras deltagande i olika aktiviteter såväl fysiskt som virtuellt. Detta projekt finns goda möjlig­heter att anknyta till. Anknyt gärna till projektets syfte eller till någon del av projektet som du finner särskilt intressant (Agnieszka Bron, Ali Osman & Camilla Thunborg).

Medelålders och äldre

Ingela Bergmo Prvulovic and Malgosia Malec Rawinski har ett särskilt intresse för medelålders och äld­re människors lärande i olika praktiker och sammanhang. Forskningen fokuserar på hur medelålders, äldre och åldrande, problem och behov hos medelålders och äldre, hur man lär som äldre eller lär sig att bli äldre, utbildning för äldre och hur äldre ser på sin egen biografiska historia. Det finns två forskningsprojekt inom detta tema: ”Old Guys say Yes to Community” och ”U3A- Learning- Creating- Supporting (Malgosia Malex Rawinski).

Professionalisering

Inom forskargruppen intresserar vi oss också för hur yrkesgrupper och professioner formas liksom för hur människor formar sina karriärer och hur individer lär sig professionella identiteter i relation till såväl utbildning som arbete.

Professionella fält

Det finns ett intresse för studier av professioner, vad som utgör professionell kunskap och strävan efter legitim expertis. Vissa projekt har fokuserat på hur professionalisering av vissa professioner inom medicin har växt fram historiskt. Detta intresse inkluderar studier av yrkesgruppers strävan för att få formell legitimitet med legala rättigheter att utföra arbetet, men också olika gruppers strategier för att utestänga andra grupper som vill konkurrera om arbetsuppgifter på samma arenor. Vi har också studerat hur expertis formas genom såväl kamp som allianser mellan olika professioner och deras föreningar inom ett socialt fält, med andra ord ett system av expertis som överbryggar professioner och organisationer (Carina Carlhed).

Formandet av yrkesidentiteter och professionella identiteter i utbildning och arbetsliv

Inom forskargruppen finns ett intresse för hur yrkesidentiteter och andra professionella identiteter formas under utbildning och inom olika typer av organisationer i dagens arbetsliv. Här har till exempel olika yrkesgrupper inom hälso – och sjukvården liksom HR-specialister (Camilla Thun­­borg) samt studie- och yrkesvägledare (Ingela Bergmo Prvulovic) studerats.

Vuxnas karriär och karriärutveckling

Detta intresse omfattar dels människors karriärer och utgår från flera olika teman som relaterar till frågor om utbildning, arbetsmarknad, arbetsliv och livet som privatperson, dels innebörder av karriär som begrepp och fenomen. Ett huvudintresse rör stu­dier av människors professionella karriärval och karriärutveckling. Ett annat rör relationen mellan livskarriär och personlig utveckling.

Det finns ett intresse för hur sociala förändringar och förändringar i arbetslivet påverkar människors karriär­processer, och också hur dessa förändringar påverkar de olika professionsgrupper som arbetar med karriärstöd av olika slag. Det finns olika synsätt på såväl karriär som begrepp och fenomen, som på dessa sociala och arbetslivsrelaterade förändringar och dess betydelse för arbetsliv, indivi­der och organisationer. Om du är intresserad av teman som handlar om olika innebörder av karriär, hur karriärprocesser gestaltar sig och hur professionella identiteter därmed formas och utvecklas ta kontakt med Ingela Bergmo Prvulovic.

Vuxenutbildares kompetenser

Vilken typ av kompetens behöver vuxenutbildare I relation till andra lärare? Finns det särskilda förvänt­ningar på undervisningen i olika ämnen inom olika vuxenutbildningsprogram? Hur kan vuxenutbildare stödjas i sin pedagogiska och didaktiska utveckling för att främja vuxnas livslånga och livsvida lärprocesser? (Petros Gougoulakis).

Vuxnas lärande i övergångar mellan olika livsfaser och livssfärer

Inom forskargruppen vuxnas lärande finns ett starkt intresse för att förstå människors övergångar mellan olika former av utbildning och arbete. Tre teman belyser: studenters övergångar från skola till högre utbildning, studenters lärande under utbytesstudier och vuxnas övergångar mellan utbildning och arbetsliv och tillbaka igen.

Studenters övergångar från skola till högre utbildning

Detta tema innefattar studier om studenters framgång i gymnasieskolan och deras övergångar till högre utbildning. I forskargruppen finns ett pågående projekt ” Following footprints of resilient youth: successful educational trajectories and transition into higher education” som du gärna får anknyta till i din forskningsplan. I detta projekt intresserar vi oss för att kartlägga studenters sociala nätverk. Vi fokuserar på studenter från utsatta områden och genom intervjuer försöker förstå hur de mobiliserar de sociala, kulturella och materiella resurser som de har för att få en framgångsrik utbildningskarriär. Du kan i din ansökan utgå från samma typ av syfte men utveckla en egen undersökningsuppläggning och andra metoder som kan vara relevanta (Ali Osman & Carina Carlhed).

Ett annat slutfört projekt (RANLHE) fokuserar på icke-traditionella studenter (dvs. studenter från underrepresenterade grupper i högre studier) och deras erfarenheter. Vi hade ett särskilt intresse av vad som får icke-traditionella studenter att påbörja, hoppa av eller gå igenom sina studier i högre utbildning. Vi utgick från en biografisk ansats och intervjuade studenter under sitt första, andra och tredje år i högre utbildning.

Studenters lärande under utbytesstudier

Ett av våra doktorandprojekt fokuserar på vad som händer när studenter tillbringar en termin för utbytesstudier. Det finns ett ökat intresse för studenter att åka på utbytesstudier och denna övergång ses som en omvälvande period i livet. Vad lär sig då studenter under denna period och hur utvecklas de som människor? Det finns en föreställning om att studenter ska lära sig bli globala medborgare och utveckla en kulturell kompetens, men vad menas med det och är det verkligen dessa kompetenser som utvecklas? (Natalie Nielsen).

Vuxnas övergångar mellan utbildning och arbetsliv och tillbaka igen

Ett exempel på övergångar som vuxna möter under sitt liv är från utbildning till arbetslivet, men också övergången från arbetslivet tillbaka till utbildning. Då vi lever längre och förändras över tid innebär detta att vi flyttar oss mellan utbildning och arbetsliv på ett annat sätt än tidigare. I ett nyligen avslutat forskningsprojekt (EMPLOY), har vi studerat icke-traditionella studenter (dvs. studenter från grupper som är underrepresenterade i högre studier) och deras övergång från högre utbildning till arbetslivet i sex olika Europeiska länder (Agnieszka Bron & Camilla Thunborg).