Hans-Ingvar Roth
Hans Ingvar Roth
 

1.    Vad var utgångspunkten när du skrev den här boken? Varför kom den till och i vilket sammanhang? 
Jag har alltid varit intresserad av etikfrågor, doktorerat i etik och är docent i etik. Etikfrågorna ser jag som värderingsfrågor som i stor grad kan knytas till frågor om mänskliga rättigheter.

Min första bok, ”Vad är mänskliga rättigheter” (2007), skrev jag när jag arbetade på Lärarhögskolan i Stockholm. Den handlade om mänskliga rättighetsfrågor bland annat i utvecklandet av läroplaner och skolan i en globaliserad värld. Där ville jag visa att begreppet kan studeras och förstås utifrån flera olika ämnen; så som etik, historia, sociologi, religion, juridik och filosofi. Boken kan sägas vara en slags problematiserande introduktion till debatten om mänskliga rättigheter.

Det jag lyfter fram är att vissa rättigheter är mer komplicerade än andra att förstå och tillämpa, och att rätten till religionsfrihet är en av dessa. Föräldrars rätt att bestämma över sina barns utbildning anser jag krockar med barnens tankefrihet, samvetsfrihet och religionsfrihet.

När boken var färdig kände jag att det fanns en fråga som var svårare eller mer laddad än andra, och svår att förstå. Det var rätten till religionsfrihet i koppling till artikel 18 i FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Det blev utgångspunkten för min andra bok.

En vidareutveckling av mina idéer
Ett forskningsbidrag från Lunds universitet gav mig möjligheten att fördjupa mina tankegångar.

 
Ny bok av Hans-Ingvar Roth
Ny bok av Hans Ingvar Roth
 

Min andra bok ”Är religion en mänsklig rättighet?” (2012), som kom ut nu under våren kan därför sägas vara en vidareutveckling av mina idéer från min första bok. Här försöker jag förstå religionsfrihet sett ur ett historiskt perspektiv, där förställningar om religionsfrihet funnits under en väldigt lång tid. Det som är relativt nytt är att jag speglar detta mot kopplingen till de mänskliga rättigheterna, ur etisk synvinkel.

De första tankarna om mänskliga rättigheter som begrepp dök upp under senmedeltiden, men tog en ny fas under 1900-talet då FN började formulera den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna.

Ur historisk synvinkel har våra tankar om mänskliga rättigheter ständigt förändrats. Under reformationstiden kan man se en mer tolerans ifråga om religionsfrihet från stater och regenter, kanske mest för att undvika mellanstatliga krig. I dag ser vi rätten till religionsfrihet som en av de centrala rättigheterna, men som samtidigt är väldigt svåra att förstå och tillämpa. Religionsfriheten måste till exempel anpassa sig till andra rättigheter.

I boken använder jag mig av en metafor för att förklara FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna. Jag ser de olika artiklarna som finns i denna som en form av rättighetsfamilj där det ingår flera familjemedlemmar. Här finns syskonen som kan ses som jämbördiga men som måste ta hänsyn till varandra. Artikel 18 handlar om att var och en har rätt till tankefrihet, samvetsfrihet och religionsfrihet. Denna rätt innefattar frihet att byta religion och trosuppfattning och att, ensam eller i gemenskap med andra, offentligen eller enskilt, utöva sin religion eller trosuppfattning genom undervisning, andaktsutövning, gudstjänst och religiösa sedvänjor. Denna rätt får då inte gå ut över de andra rättigheterna, men måste ändå få ha sin plats och kan inte negligeras. När den ska tillämpas måste den beakta rätten till hälsa, rätten till utbildning, osv.

Olika perspektiv på religionsfrihet
Boken är komparativ med inslag av både globala, etiska och politiskt filosofiska perspektiv. Att ha en så bred jämförelse är det relativt få forskare som har. Det var därför jag såg det som en kunskapslucka som måste fyllas och som gjorde att jag beslöt mig för att ta reda på mer om detta och utveckla mina tankegångar. Andra forskargrupper som tittat på religionsfrihet är mest jurister, som utgått från den egna nationella kontexten eller om religiösa toleransfrågor i koppling till det mångkulturella samhället, men inte kopplat till de mänskliga rättigheterna. Detta blev nischen för min bok.

Om man ser boken ur ett pedagogiskt perspektiv så handlar den om socialisering, överföring av värderingar, dialog om värdefrågor, problematiseringar och diskussioner om begreppsbildningar samt rätten till utbildning. Vidare frågeställningar kan vara valet av utbildning och skola, där de mänskliga rättigheterna ofta utgår från föräldrarna rätt att välja vilket kan komma i konflikt med barnens rätt att välja, tanke och trosfrihet.

2.    Vilka personer vill du ska läsa din bok?
Jag vill att den ska användas som underlag för debatter och diskussioner av samhällsdebattörer som är intresserade av religionsfrihet och mänskliga rättigheter. Den kan också passa som litteratur på högskolan i ämnena religionsvetenskap, pedagogik, utbildningsvetenskap, filosofi, juridik, statskunskap samt i Lärarutbildningen. Boken tror jag kan bidra till att debatten blir lite mer systematisk och sansad, eftersom det är mycket emotioner med i spelet.

3.    Hur vill du att boken ska läsas/användas?
Jag vill att man läser boken på ett öppet och vaket sätt, med både ett öppet sinnelag och en kritisk blick. Religionsfrihet och mänskliga rättigheter är inga lätta frågor att diskutera och det finns inte några entydiga svar, så se gärna boken som en aptitretare för läsaren att själv sätta sig ned och fundera i nya banor.

Några av de övergripande frågor jag tar upp i boken och som man kan diskutera är:

  • Vilka värderingsfrågor finns i samhället?
  • Vilket samhälle vill vi ha och leva i?
  • Hur vill vi att vår politik ska organiseras när det gäller det civila samhället?
     
  • Vad händer med religionen i ett mångkulturellt samhälle?
  • Vad finns det för religiösa symboler och högtider?
  • Vad händer i ett religiöst pluralistiskt samhälle?

Detta är en bok för dig med intresse för områdena:
Lärande, socialisation, skola, värderingar, mänskliga rättigheter, religion, det mångkulturella samhället.

Länk till Hans Ingvar Roths personliga hemsida