Carina Carlhed: Det sociala rummet av utbildningsstrategier


Föräldrars socioekonomiska position har stor påverkan på hur man som student använder högskolan, visar Carina Carlheds forskning. Studenter med högutbildade föräldrar använder högskolan friare och tar flera uppehåll. Studenter vars föräldrar har lägre utbildningsnivå börjar senare och läser utbildningen koncentrerat utan pauser.

Det har gjorts många studier om varför studenter inte tar examen, byter utbildning eller låter den ta mycket lång tid, men oftast har forskningens utgångspunkt varit lärosätenas behov. De behöver kontrollera vad som händer med studieplatserna eftersom det är avgörande för institutionernas resursplanering och ekonomi och därför fokuserar de undersökningar som gjorts oftast på misslyckanden hos antingen studenterna eller hos institutionerna. Den nya forskningsstudien vill skapa kunskap om den naturliga variationen i högskolestudenters studiemönster rent allmänt för att därefter kunna se på särskilda studiebanor, och avbrutna sådana. Genom att analysera och kombinera registerdata har studien kartlagt nästan 16 000 studenters väg genom högskolestudier på arkitekt-, civilingenjörs-, sjuksköterske-, socionom-, jurist-, läkar-, och psykologprogrammen med början läsåret 2001/02.

Studenternas väg genom utbildningen kunde kategoriseras i två huvudtyper, sammanhållet intensivt studiemönster eller utspritt extensivt studiemönster. Till dessa mönster hör två ytterligare dimensioner, hög och låg effektivitet samt grad av examensbenägenhet.

Det visar sig att studenternas bakgrund spelar stor roll för hur studieåren genomförs. Vilka utbildningsstrategier som de använde hade samband med föräldrarnas utbildningsnivå, ekonomi och sociala status. Studiemönstren var också beroende av typ av utbildningsprogram och lärosäte samt av kön, gymnasiebetyg, studier på Komvux, inkomst, studenters och föräldrars födelseland samt föräldrars yrkessektor.

Studenter vars föräldrar hade låg utbildningsnivå påbörjade högskolestudier senare, hade ofta egen familj och läste sin utbildning koncentrerat inom ett utbildningsområde utan pauser. Att komma från socioekonomisk arbetarklass kunde också kopplas till hög effektivitet, det vill säga man klarade kurserna snabbt. Att till exempel inte ta studielån och istället arbeta mycket vid sidan av studierna ledde dock till låg effektivitet. Studenter vars föräldrar hade hög utbildningsnivå använde högskolan friare och mer, dvs. de valde längre utbildningar, men tog också pauser över både en och flera terminer från den utbildning de var antagna på och rörde sig över flera utbildningsområden.

– Resultaten från denna studie stärker uppfattningen om att föräldrars utbildningsnivå och socioekonomiska positioner är mycket styrande för hur man väljer i högre utbildning och på vilket sätt man använder högskolan, säger Carina Carlhed.

En annan aspekt som studien lyfter fram är examensbenägenheten. Bland de som kom från hem i en hög socioekonomisk klass och gjorde fler än två pauser under utbildningen sjönk andelen som tog examen tydligt. Studenter med bakgrund i lägre socio-ekonomiska klasser läste kurserna effektivt, men det var ändå förhållandevis många som inte fortsatte ända fram till examen. Något som behöver forskas mer på.

– Socioekonomisk arbetarklass, familjeansvar och att ha föräldrar som immigrerat bidrar till en svagare examensbenägenhet, men inom dessa grupper uppvisas även hög effektivitet i att klara de kurser man registrerar sig på. Frågan om varför man inte går vidare till examen kvarstår att besvara och kräver andra forskningsdata än vad studien haft tillgång till, säger Carina Carlhed.

Projekt: Grusade förhoppningar eller lyckade nyorienteringar? Högskolestudenters ändrade studieplaner och avhopp inom högre utbildning 1977–2007.

Publikationer i samband med studien

Till projektet hör ett antal artiklar som blivit publicerade under 2016:

Carlhed, C. (2016). Resistances to scientific knowledge production of comparative measurements of dropout and completion in European Higher Education. Epub ahead of print September 16, 2016 as http://doi.org/10.1177/1474904116667363
European Educational Research Journal.

Carlhed, C. (2016). The Social Space of Educational Strategies: Exploring Patterns of Enrolment, Efficiency and Completion among Swedish Students in Undergraduate Programmes with Professional Qualifications. Epub ahead of print. Scandinavian Journal of Educational Research.
http://www.tandfonline.com/doi/full/10.1080/00313831.2016.1172496

Samt också en populärvetenskaplig text som publicerades i en rapport i samband med konferensen https://publikationer.vr.se/produkt/resultatdialog-2016/

Resultatdialog 2016 – Globala människor – globala kunskaper

Sammanfattning

Resultatdialog presenterar svensk utbildningsvetenskaplig forskning finansierad av Vetenskapsrådet. Varje år sedan 2005 har resultat från aktuella forskningsprojekt sammanfattats vid en konferens och i en skrift. En nyhet i 2016 års skrift är populärvetenskapliga sammanfattningar av forskningsresultaten. Varje projekt presenteras alltså dels i form av en kort sammanfattning och dels i form av forskarens/forskarnas egen text inklusive referenser.

Läs hela rapporten här