Nya böcker publicerade av forskare vid institutionen

HR - Att ta tillvara mänskliga resurser

Helene Ahl, Ingela Bergmo Prvulovic och Karin Kilhammar

Kärnan i HR-uppdraget är att värna om organisationens viktigaste resurs – människor. HR behöver balansera humana och ekonomiska värden för att organisationen ska kunna attrahera, behålla och utveckla medarbetare. För att möta framtidens arbetsmarknad är det också helt nödvändigt att inkludera människor med olika sorters bakgrund.

Bokens första del behandlar generella aspekter i HR-arbetet och ger perspektiv på in- och utflödet av mänskliga resurser, utveckling och lärande. Här tar författarna upp frågor som kännetecknar det dagliga HR-arbetet, såsom kompetens-försörjning, medarbetarskap, karriär och samspel i organisationer.

Bokens andra del handlar om att ta tillvara mångfalden i organisationer, om vikten av inkludering och att undvika diskriminering. Förmåga att behandla alla likvärdigt är en nödvändig förutsättning för ett långsiktigt hållbart arbetsliv. Demografiska förändringar och ett alltmer globaliserat arbetsliv gör också arbete med mångfald och inkludering 
till strategiska överlevnadsfrågor. (2017)

Bortom PISA: Internationell och jämförande pedagogik

Joakim Landahl och Christian Lundahl

Bortom PISA introducerar internationell och jämförande pedagogik, ett relevant forskningsfält för alla som är intresserade av hur utbildning tar form i en social kontext. Hur och varför skiljer sig olika länders skolor åt och hur kan vi studera dessa skillnader? Hur går det till när en viss typ av pedagogik sprider sig över nationella och kulturella gränser? Med ett internationellt perspektiv synliggör tio pedagogik- och utbildningsforskare dels den svenska utbildningstraditionens särdrag och förändringar, dels internationella trender och tendenser. Antologin visar en genväg förbi den cementerade debatten om skolans tillstånd genom att uppmärksamma frågor, fenomen och processer som inte synliggörs i internationella mätningar. Bortom PISA vänder sig till alla verksamma i och kring skolan som vill bidra till att föra diskussionen om skolan framåt. (2017) Läs ett smakprov ur boken

Naturvetarna, ingenjörerna och valfrihetens samhälle - Rekrytering till teknik och naturvetenskap under svensk efterkrigstid

Daniel Lövheim

En återkommande problembild i svensk utbildningspolitik efter 1950-talet är det otillräckliga intresset bland ungdomar för naturvetenskapliga och tekniska yrken. Det moderna välfärdssamhällets ständigt ökande behov av ingenjörer och naturvetare har sällan ansetts ha en betryggande motsvarighet i tillströmningen till utbildningarna.

I Naturvetarna, ingenjörerna och valfrihetens samhälle belyser Daniel Lövheim viljan att komma till rätta med problemet. Genom olika insatser har man från samhällets sida försökt påverka unga att välja naturvetenskap och teknik. Läroböcker, undervisningsmetoder och studievägledning har anpassats för detta syfte. Satsningar har även gjorts utanför de traditionella läromiljöerna där tävlingar och verksamheter på museer och i föreningar har utformats för att sprida en slags positiv propaganda.

Samtidigt har samhället i allt högre grad strävat efter att eleverna ska få göra ett självständigt val av utbildning. Den liberala demokratins självbild betonar vikten av individuell valfrihet och ansträngningarna att rekrytera ungdomar till naturvetenskap och teknik har tidvis kolliderat med dessa idéer. Lövheim visar tydligt på svårigheterna att uppfylla båda målen samtidigt. (2016) Läs ett smakprov ur boken

"Icke ett teoretiskt luftslott" – Carl Jonas Love Almqvist som rektor och pedagogisk utopist

Annika Ullman

I denna bok ges för första gången en fördjupad bild av hur Almqvist laborerade med dikt och verklighet i utbildningsfrågan. I nio tematiska essäer möter läsaren Almqvists formuleringskonst och förvandlingsnummer på ett nytt sätt. Denne rektor och visionär från 1800-talets omtumlande samhällsförändringar känns både långt borta och överraskande nära. Många av de frågeställningar som Almqvist berör är aktuella även i vår tid. Boken vänder sig både till Almqvistkännare och historiskt intresserade läsare. (2016)

 

Dialogkompetens för utveckling i arbetsliv och samhälle

Lena Wilhelmson och Marianne Döös 

Dialogkompetens för utveckling i arbetsliv och samhälle är en introduktion för den som vill använda samtalet och dialogen i organisations- och samhällsutvecklande sammanhang. Att mötas genom att göra olika perspektiv synliga, att samtala om de faktiska arbetsuppgifterna och att hjälpa varandra att sätta in dessa i ett större sammanhang, att få överblick och se sin roll i helheten är exempel på vad dialogiska gruppsamtal kan användas till. Dialog kan användas för att utveckla och förändra olika verksamheter.

Författarna Lena Wilhelmson och Marianne Döös tar upp begrepp, idéer och tankar om vad det innebär att samtala dialogiskt i grupp. De ger sin syn på hur det går till när människor – individuellt och gemensamt – lär genom erfarenhet och tar upp hur förändring av perspektiv kan ses som en drivkraft för lärande. Boken beskriver vad som menas med dialogkompetens och hur en sådan kan tränas upp. Här finns även praktiska råd för den som vill arrangera dialogiska gruppsamtal. 

Den nya upplagan innehåller mindre uppdateringar av text och litteraturlista. (2016)

Sveriges entreprenöriella ekosystem

Susanne Andersson, Elisabeth Sundin, och Karin Berglund

Kapitel i boken: Att stimulera och stödja innovationsprocesser – politikens och praktikens blinda fläckar.

"Viktiga innovationer kan gå förlorade om inte genus och organisation finns med när samhället planerar för innovationssatsningar", skriver Susanne Andersson, Elisabeth Sundin, och Karin Berglund. (2016)
Länk till kapitlet i fulltext

 

Politik och pedagogik - en biografi över Fridtjuv Berg

Joakim Landahl

Fridtjuv Berg (1851–1916) är en av de verkligt stora profilerna i den svenska skolans historia. Han var folkskolläraren som drev lärarkårens yrkesfrågor i Sveriges allmänna folkskollärareförening (SAF). Han var läromedelsförfattare och tidningsman och han engagerade sig politiskt och blev liberal riksdagsman. I två perioder i början av 1900-talet var han ecklesiastikminister med ansvar för skolfrågor.

Redan som 32-åring fick han sitt offentliga genombrott som skoldebattör när han publicerade skriften Folkskolan såsom bottenskola. Hans tankar om en sammanhållen skola var kontroversiella i samtiden men kom i stora drag att bilda grunden för den gemensamma grundskola som förverkligades ett halvsekel efter hans död.

I boken Politik & pedagogik – en biografi över Fridtjuv Berg skildrar Joakim Landahl, docent i pedagogik vid Stockholms universitet, hans liv och gärning. Den tecknar också bilden av en tidsepok när Sverige förvandlades från ett utpräglat bondesamhälle till ett modernt industriland. (2016)

Kollektivt lärande i arbetslivet

Otto Granberg, Jon Ohlsson

Den här boken handlar om kollektivt lärande. Den är baserad på aktuell organisationspedagogisk forskning om vuxna människors lärande i arbetsliv och organisationer. Det övergripande syftet med boken är att bidra till ökad förståelse av kollektiva lärprocesser och därigenom också stimulera till praktiskt utvecklingsarbete för att främja kollektivt lärande.

Varje kapitel behandlar något tema av betydelse för kollektivt lärande. Exempelvis diskuteras utvecklingen av kollektiv kompetens och kollek­tiva identiteter, men även olika slags förändringsprocesser belyses, liksom hur ledarskapet påverkar det kollektiva lärandet. 

Kollektivt lärande är avsedd för universitets- och högskoleutbildningar med inriktning mot arbetsliv, lärande, samt personal- och organisations­utveckling. Den vänder sig också till chefer på olika nivåer och i olika verksamheter, och kan med fördel användas för praktiskt utvecklingsarbete i organisationer. (2016)